Riksarkivet MCP Server

--- title: 46-61 Forsvaret --- [](Index.htm) # FÖRSVARETS REGIONALA OCH LOKALA ORGANISATION ### _av Anders Degerström, Lars Ericson och Ulf Söderberg_ ## INLEDNING Ända fram till cirka 1870 gick över hälften av de svenska statsutgifterna till försvaret (krigsmakten). Detsamma var fallet periodvis även efter denna tidpunkt. År 1913 gick 44% av statsutgifterna till försvaret, 1935/36 var motsvarande siffra 15%, 1941/42 var siffran 55%, 1968/69 13,8% och för 1998 är siffran 5,9%. Dessa siffror återspeglar sig naturligtvis på mångahanda sätt i samhället genom tiderna. Den militära närvaron var märkbar praktiskt taget överallt. Soldater, ryttare och båtsmän fanns i byarna över hela landet, i städerna fanns värvat garnisonsmanskap. Befäl av olika grader fanns självfallet också på landet och i städerna. I Stockholm fanns den centrala militära förvaltningen. Försvarets byggnader och befästningar fanns över hela landet. Denna militära bebyggelse blev än mer märkbar i början av 1900‑talet, då indelningsverket övergavs och ersattes av en värnpliktsorganisation. För att ta emot de värnpliktiga byggdes stora kaserner i många svenska städer. Under 1940‑talet byggdes en rad befästningar framförallt utmed kusterna men även på andra platser. Många av kasernerna och befästningarna har under senare år förlorat sin militära funktion. För att administrera alla dessa pengar, människor och byggnader m.m. har det funnits en omfattande militär förvaltningsapparat. Denna förvaltningsapparat fick sitt grundläggande utseende i samband med kollegieorganisationens införande på 1630‑talet. Två av de fem då grundade kollegierna var Krigskollegium resp Amiralitetskollegium. Dessa kollegier med sina många funktionsvis bildade "kontor eller departement" levde länge och ersattes först på 1860‑talet (armén) och 1870‑1880‑talen (flottan) av andra myndigheter (som dock hade principiellt ungefär samma uppgifter). Amiralitetskollegium upphörde redan på 1790-talet, men dess efterföljare Förvaltningen av sjöärenden hade liknande organisation som föregångaren. De på 1860- till 1880-talen grundade myndigheterna var: Arméförvaltningen 1865, Generalstaben 1873, Marinförvaltningen 1878 och Marinstaben 1884. Ett annat mycket gammalt ämbetsverk är Fortifikationen, som hade hand om försvarets byggnader. Verksamhetsområdena var och är dock till stora delar desamma: personal, vapen, utrustning, byggnader, sjukvård m.m. Dessa centrala förvaltningar hade och har ofta regionala och lokala "kontor" av olika slag ute i landet. För Flygvapnets del har en liknande organisation stegvis införts under 1920‑ och 1930‑talen (Flygstyrelsen 1926, Flygstaben och Flygförvaltningen 1936). Bredvid denna förvaltningsbyråkrati fanns och finns staber. I själva verket kan staberna sägas vara de riktigt väsentliga, eftersom det är där riksdagens försvarsbeslut skall översättas i ett operativt planverk; i korthet hur landet i sin helhet och i olika områden på bästa sätt skall försvaras om det värsta skulle inträffa. I staberna, och då särskilt de centrala, görs också mycket av bakgrundsarbetet inför försvarsbeslut. Förbanden slutligen hade och har som uppgift att utföra produktionen; dvs utbilda krigsförband samt att genomföra stridsoperationer i krig. Eftersom Sverige sedan 1901 (med stegvis början 1812) har haft ett värnpliktsförsvar, har naturligtvis inskrivningsorganisationen spelat en väsentlig roll. Det var denna som mönstrade dem som skulle skrivas in och sedan, i dialog med staber, förband och den enskilde, fördelade de värnpliktiga till olika utbildningsförband. Inom försvaret har också länge funnits en tillverknings‑ och underhållsindustri i statlig regi. Vad avser tillverkningsdelen har den idag till stora delar privatiserats. Under senare hälften av 1900‑talet har totalförsvarstanken alltmer slagit igenom i Sverige. Försvaret består inte enbart av det militära försvaret utan även en rad civila myndigheter har fått försvarsuppgifter. Det finns ett antal beredskapsmyndigheter som har huvudansvaret för vissa funktioner i krig eller kris (SFS 1993:242). Även kommuner och landsting har viktiga uppgifter i totalförsvaret. #### Innehåll och begränsning av redovisningen De myndigheter (motsv) som redovisas i det följande är sådana som tillhört eller tillhör Försvarsdepartementet, dess föregångare Lantförsvarsdepartementet (1840-1920) respektive Sjöförsvarsdepartementet eller än äldre motsvarigheter. Endast myndigheter (motsv) inom det nuvarande Sveriges gränser redovisas. Några kommentarer krävs i anslutning till det sagda. Eftersom denna handbok skall innehålla uppgifter om den regionala och lokala organisationen har vi försökt att begränsa redovisningen till denna. Helt lätt har dock detta inte varit, eftersom sambandet centralt ‑ regionalt ‑ lokalt har varit och är mycket starkt inom denna sektor. I enstaka fall har vi varit tvungna att ta med även den "centrala" myndigheten. En klar svårighet har varit att avgöra vad som skall medtagas. En utgångspunkt har varit att det skall röra sig om statlig verksamhet; något som ju faller sig naturligt, eftersom försvaret har varit och till stora delar är en statlig verksamhet. Det är först i förhållandevis sen tid som totalförsvarstanken så har slagit igenom att kommuner och landsting fått viktiga roller i totalförsvaret. Vidare skall verksamheten ha hört eller höra till Försvarsdepartementet eller föregångarna. Denna avgränsning har varit lätt att göra. Svårare har då varit att göra andra avgränsningar. Myndighetsbegreppet är inte i något sammanhang lätt att använda och allra minst inom försvarssektorn, historiskt och idag. I många fall innebär det inte några större problem att avgöra vilka institutioner/ organisationer/ verksamhetsställen som skall tas med, men i andra fall kan det vara desto svårare. Ett gott exempel härpå är skolverksamheten inom försvaret. Det fanns och finns ett antal "centrala" skolor; gemensamma eller tillhörande respektive vapengren. Dessa är redovisade i den följande uppställningen. Sedan har det funnits och finns ytterligare en rad skolor inom de olika vapengrenarna (armén, marinen, flygvapnet) och truppslagen (t.ex. infanteri, luftvärn och kustartilleri). Dessa skolor har organisatoriskt genom åren haft en mycket skiftande utformning, organisation och formell ställning. Mycket ofta har de ingått som en del av ett förband; i andra fall har de varit mer självständiga delar av ett förband; i åter andra fall har de tillsammans med någon annan enhet bildat en myndighet; i ytterligare andra fall har de varit "självständiga" enheter eller under viss tid av det sena 1900‑talet egna myndigheter. Vad gäller skolorna har en speciell skola ofta passerat flera stadier i den här antydda bilden och därmed i alla fall tidvis varit av regional eller lokal natur. Vi har valt att redovisa de skolor som varit förhållandevis "självständiga" i förhållande till omgivningen. Gränsdragningen har självklart inte varit lätt att göra. Litet grann av här skisserad problematik finns även på andra områden; t.ex. på tillverknings‑, förråds‑ och underhållssidan. Det i Sverige mycket omfattande frivilliga försvaret behandlas inte i redovisningen. Det har visserligen ‑ i likhet med folkrörelser i övrigt ‑ betydande statliga bidrag, men dess kärna vilar på frivillighetens grund. Någon alldeles bestämd "sluttid" för redovisningen finns inte. Vanligtvis är redovisningen förd fram till mitten av 1990‑talet. För huvuddelen av försvarsmaktens staber, förband och skolor är redovisningen förd fram till den 1 juli 1994. #### Disposition av redovisningen I den följande uppställningen har vi försökt att så fullständigt som möjligt redovisa de myndigheter/enheter (motsv) som har tillhört eller tillhör Försvarsdepartementet eller dess föregångare Lantförsvarsdepartementet eller Sjöförsvarsdepartementet. Redovisningen är uppställd efter verksamhetsområden (armén, marinen, flygvapnet, fabriker och förråd, inskrivningområden etc). Dessa områden är sedan indelade i olika underavdelningar. Inledningsvis finns för varje avsnitt och avdelning en kortare framställning som ger basfakta kring avsnittet/avdelningen. I denna framställning ges inte hänvisningar till eventuell litteratur på området (se nedan Underlag och litteratur). I själva redovisningen anges: namn på enheterna, plats där enheternas stab/organisatoriska centrum har legat samt den tid under vilken enheten har verkat. Vi har även i många fall angett den förkortning som är så vanlig i militära sammanhang. #### Arkiv Krigsarkivet är arkivmyndighet för de till Försvarsdepartementet hörande myndigheterna. Sedan den 1 juli 1995 ingår Krigsarkivet organisatoriskt i Riksarkivet, men arkivansvaret är detsamma som tidigare. Till Krigsarkivet levereras således samtliga centrala, regionala och lokala myndigheters arkiv. Den alldeles övervägande delen av arkiven tillhörande de myndigheter/enheter som presenteras i det följande finns således i Krigsarkivet. Undantagen är förstås de myndigheter (motsv) som ännu inte har överlämnat sitt arkiv till Krigsarkivet. #### Underlag och litteratur Eftersom tiden för att göra denna sammanställning har varit mycket kort har vi helt och hållet fått lita till den litteratur som har funnits. Vi har således inte i detta sammanhang kunnat göra nya utredningar utan vi har fått sammanställa uppgifterna ur litteraturen. Den övervägande delen av våra uppgifter har vi hämtat från Krigsarkivets beståndsöversikt del1, 3‑7 (1987, 1994). I denna beståndsöversikt finns för varje myndighet ett kort inledande avsnitt, som huvudsakligen innehåller en historik. I denna historik finns även ofta hänvisningar till litteratur och instruktioner. Läsaren hänvisas således till Krigsarkivets beståndsöversikt för vidare uppgifter. Vi har naturligtvis även hämtat uppgifter från annan litteratur. Särskild viktig har Herlitz 1981 varit; i synnerhet för den tabellariska redovisningen av arméns organisation. Uppgifter har även hämtats från den årliga utkommande s.k. Rullan som innehåller uppgifter om det svenska försvaret. Speciellt vad gäller arméns förband och skolor finns en synnerligen rikhaltig litteratur. Det har ingått i förbandets s.k. traditionsvård att se till att det finns en historik över förbandet eller skolan. Sådana historiker finns naturligtvis även för de andra vapengrenarna. ## 46\. FÖRSVARSMAKTENS GEMENSAMMA REGIONALA ENHETER ### 46.1 Militärområden År 1966 infördes gemensamma regionala ledningsorgan för de tre vapengrenarna. Om deras uppgifter se s 00. Södra militärområdet (MBS) | Kristianstad | 1966‑1993 ---|---|--- Västra militärområdet (MBV) | Skövde | 1966‑1993 Östra militärområdet (MBÖ) | Strängnäs | 1966‑1991 Bergslagens militärområde (MBB) | Karlstad | 1966‑1991 Nedre Norrlands militärområde (MBNN) | Östersund | 1966‑1993 Övre Norrlands militärområde (MBÖN) | Boden | 1966‑1993 Gotlands militärkommando (MKG) (underställt militärbefälhavaren i Östra militärområdet) | Visby | 1966‑ I början av 1990‑talet skedde ett antal sammanslagningar av militärområdena: Mellersta militärområdet (MBM) | Strängnäs | 1991‑ ---|---|--- Norra militärområdet (MBN) | Boden | 1993‑ Södra militärområdet (MBS) | Kristianstad | 1993‑ ### 46.2 Intendenturförvaltningar Intendenturförvaltningar organiserades 1966‑10‑01 i varje militärområde. Deras föregångare var intendenturförråd (jfr 58.2). Bland arbetsuppgifterna ingick bl.a. förrådshållning av intendenturförnödenheter (kläder, mat, sjukvårdsutrustning m.m.) inom militärområdet. Intendenturförvaltningarna sammanslogs 1976 med tygförvaltningarna i resp militärområde och bildade materielförvaltningar (se 46.4). På Gotland behölls organisationen ytterligare några år. Platsen i det följande anger var staben var placerad. Därtill fanns förråd på olika platser. Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning (IFB) | Kristinehamn | 1966‑1976 ---|---|--- Gotlands militärkommandos intendenturförvaltning (IFG) | Visby | 1966‑1982 Nedre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning (IFNN) | Östersund | 1966‑1976 Södra militärområdets intendenturförvaltning (IFS) | Kristianstad | 1966‑1976 Västra militärområdets; intendenturförvaltning (IFV) | Karlsborg | 1966‑1976 Östra militärområdets intendenturförvaltning (IFÖ) | Enköping | 1966‑1976 Övre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning (IFÖN) | Boden | 1966‑1976 ### 46.3 Tygförvaltningar Tygförvaltningar organiserades 1966‑10‑01 i varje militärområde. Deras föregångare var **tygstationer** (jfr 58.4). Bland arbetsuppgifterna ingick bl.a. förrådshållning av tygförnödenheter (vapen, ammunition m.m.) inom militärområdet. Tygförvaltningarna sammanslogs 1976 med intendenturförvaltningarna i resp militärområde och bildade materielförvaltningar (se dessa). På Gotland behölls organisationen ytterligare några år. Platsen i det följande anger var staben var placerad. Därtill fanns förråd på olika platser i landet. Bergslagens militärområdes tygförvaltning (TFB) | Kristinehamn | 1966‑1976 ---|---|--- Gotlands militärkommandos tygförvaltning (TFG) | Visby | 1966‑1982 Nedre Norrlands militärområdes tygförvaltning (TFNN) | Östersund | 1966‑1976 Södra militärområdets tygförvaltning (TFS) | Kristianstad | 1966‑1976 Västra militärområdets tygförvaltning (TFV) | Karlsborg | 1966‑1976 Östra militärområdets tygförvaltning (TFÖ) | Enköping | 1966‑1976 Övre Norrlands militärområdes tygförvaltning (TFÖN) | Boden | 1966‑1976 ### 46.4 Materielförvaltningar I varje militärområde organiserades 1976 en materielförvaltning. Denna tillkom genom att de tidigare intendenturförvaltningarna och tygförvaltningarna slogs samman. Bland arbetsuppgifterna ingick bl.a. förrådshållning av försvarsspecifika förnödenheter inom militärområdet. Organisationen med materielförvaltningar fanns kvar till början av 1990‑talet, då det i varje militärområde bildades ett underhållsregemente, vilket var en sammanslagning av bl.a. materielförvaltningar och verkstadsförvaltningar. Platsen i det följande anger var staben var placerad. Därtill fanns förråd på olika platser i landet. Bergslagens militärområdes materielförvaltning (MFB) | Kristinehamn | 1976‑1991 ---|---|--- Mellersta militärområdets materielförvaltning (MFM) | Strängnäs | 1991‑1994 Nedre Norrlands militärområdes materielförvaltning (MFNN) | Östersund | 1976‑1993 Södra militärområdets materielförvaltning (MFS) | Kristianstad | 1976‑1994 Västra militärområdets materielförvaltning (MFV) | Karlsborg | 1976‑1994 Östra militärområdets materielförvaltning (MFÖ) | Enköping | 1976‑1991 Övre Norrlands militärområdes materielförvaltning (MFÖN) | Boden | 1976‑1990 ### 46.5 Verkstadsförvaltningar Verkstadsförvaltningar organiserades i varje militärområde 1966‑10‑01. Den verksamhet dessa övertog tillhörde tidigare regementena. Organisationen med verkstadsförvaltningar fanns kvar till början av 1990‑talet, då i varje militärområde bildades ett underhållsregemente, vilka var en sammanslagning av bl.a. materielförvaltningar och verkstadsförvaltningar. Under perioden 1966‑1976 hette myndigheterna Tygverkstadsförvaltningen. Platsen i det följande anger var staben var placerad. Därtill fanns verkstäder på skilda platser. Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning (VFB) | Kristinehamn | 1966‑1991 ---|---|--- Gotlands militärkommandos verkstadsförvaltning (VFG) | Visby | 1966‑1982 Mellersta militärområdets verkstadsförvaltning (VFM) | Strängnäs | 1991‑1994 Nedre Norrlands militärområdes verkstadsförvaltning (VFNN) | Östersund | 1966‑1991 Södra militärområdets verkstadsförvaltning (VFS) | Kristianstad | 1966‑1991 Västra militärområdets verkstadsförvaltning (VFV) | Karlsborg | 1966‑1991 Östra militärområdets verkstadsförvaltning (VFÖ) | Enköping | 1966‑1991 Övre Norrlands militärområdes verkstadsförvaltning (VFÖN) | Boden | 1966‑1991 ### 46.6 Underhållsregementen De tidigare materielförvaltningarna och verkstadsförvaltningarna slogs i början av 1990‑talet samman och bildade underhållsregementen, ett i varje militärområde. Dessa regementen, som i likhet med många övriga förband, är kaderorganiserade krigsförband, ansvarar för redovisning, kvalitet och tillgänglighet av militärområdets beredskaps‑ och ersättningsförnödenheter och ansvarar vidare bl.a. för verkstadsproduktionen inom militärområdet. Platsen i det följande anger stabens placering. Därtill finns förråd och verkstäder. Mellersta underhållsregementet (UhregM) | Strängnäs | 1994‑ ---|---|--- Norra underhållsregementet (UhregN) | Boden | 1993‑ Södra underhållsregementet (UhregS) | Kristianstad | 1994‑ Övre Norrlands underhållsregemente (UhregÖN) | Boden | 1990‑1993 ### 46.7 Byggnadskontor Inom resp militärområde fanns 1966‑1982 byggnadskontor organiserade såsom egna myndigheter. Dessa kom fr.o.m. 1982‑07‑01 att ingå i Fortifikationsförvaltningen (FortF) som regionala avdelningar. Vid FortF:s omorganisation 1994‑07‑01 till Fortfikationsverket (FORTV) kom byggnadsområdena (med undantag av ByB) att ingå i den nya organisationen som förvaltningsregioner. Dessutom fanns 1966‑1979 ett byggnadskontor inom Gotlands militärkommando (ByG). Det införlivades 1980 med militärkommandostaben. Södra militärområdets byggnadskontor (ByS) | Kristianstad | 1966‑1982 ---|---|--- Västra militärområdets byggnadskontor (ByV) | Skövde | 1966‑1982 Östra militärområdets byggnadskontor (ByÖ) | Strängnäs | 1966‑1982 Bergslagens militärområdes byggnadskontor (ByB) | Karlstad | 1966‑1982 Nedre Norrlands militärområdes byggnadskontor (ByNN) | Östersund | 1966‑1982 Övre Norrlands militärområdes byggnadskontor (ByÖN) | Boden | 1966‑1982 Gotlands militärområdes byggnadskontor (ByG) | Visby | 1966‑1979 ### 46.8 Byggnadsområden Södra byggnadsområdet (FortF/Syd) | Kristianstad | 1982‑1994 ---|---|--- Västra byggnadsområdet (FortF/Väst) | Skövde | 1982‑1994 Östra byggnadsområdet (FortF/Öst) | Strängnäs | 1982‑1994 Bergslagens byggnadsområde (FortF/B) | Karlstad | 1982‑1994 Nedre Norra byggnadsområdet (FortF/NN) | Östersund | 1982‑1994 Övre Norra byggnadsområdet (FortF/ÖN) | Boden | 1982‑1994 ## 47\. ARMÉN ### 47.1 Militärområden Ett första embryo till en regional militär indelning uppkom med 1620‑talets s.k. landsregementen som organiserade det militära försvaret i ett visst landskap och organiserade flera olika fältregementen. På 1790‑talet och under 1800‑talets första år fanns en regional indelning i form av bl.a. Norra och Skånska fördelningarna, Generalbefälet i Finland, Livregementsbrigaden, Generalguvernementet i Skåne, Västra armén, Kustarmén, Generalbefälet i Västerbotten och Ångermanland respektive Skåne. En stadigvarande regional indelning infördes 1816 i form av brigader och inspektioner. Denna organisation ersattes 1833 av militärdistrikt. För Gotland gällde en särskild ordning med Militärbefälet på Gotland mellan 1811 och 1942. Militärdistrikten avlöstes 1893 av sex **fördelningar** , vilka omorganiserats vid flera tillfällen under 1900‑talet. Mellan 1937‑42 skildes funktionerna åt. Den fredstida förvaltningen sköttes av fem militärområden vilka lydde under fyra fördelningar som skötte krigsplanläggning och militär beredskap. Från 1966 var militärbefälhavaren under överbefälhavaren ansvarig för den operativa verksamheten för samtliga vapengrenar. I övriga frågor rörande försvaret inom militärområdet ledde han verksamheten själv. Nya förändringar i organisationen vidtogs 1982‑93. Under beredskapsåren 1939‑45 organiserades först fem fördelningar och en kavalleri‑brigad inom de olika militärområdena och under 1940‑41 ytterligare fem fördelningar. Dessa fördelningar omfattade enbart mobiliserade krigsförband. Vid sidan av denna organisation levde begreppet fördelning kvar i form av en krigsorganisationsstruktur närmast motsvarande de fördelningar som existerade 1937‑42. Under 1990‑talet har fördelningarna gjorts alltmer "synliga" även i den fredstida organisationen. I samband med nedläggningen av krigsförband har antalet fördelningar minskat till (efter 1996 års försvarsbeslut) fyra. Inom fördelningen organiseras krigsförbanden i form av brigader och andra enheter. **Brigaden** var under 1600‑talet en taktisk enhet i fältarmén, medan den i början av 1800‑talet återkom som lägre regional enhet. Som sådan har den använts även under 1900‑talet, men efter 1945 har brigadbegreppet gällt förband i krigsorganisationen om c:a 5 000 man. _1816‑1833_ Livbrigaden (Svea livgarde, Andra livgardet, Livregementets grenadjärkår, från 1821 även Livbeväringsregementet) 1. kavalleriinspektionen bestod av: 1. kavalleribrigaden (Livgardet till häst, Livregementets dragonkår) 2. kavalleribrigaden (Livregementets husarkår, Smålands husarregemente) Åren 1816‑21 var dessa sammanslagna till 1. kavalleribrigaden 2. kavalleriinspektionen bestod av: 3. kavalleribrigaden (Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet, Kronprinsens husarregemente). 1816‑21 hette denna 2. kavalleribrigaden 1. Infanteriinspektionen bestod av: 1. infanteribrigaden (Första och Andra livgrenadjärregementena) 2. infanteribrigaden (Södermanlands, Närkes och Värmlands regementen, Värmlands fältjägarregemente) 2. infanteriinspektionen bestod av: 3. infanteribrigaden (Upplands och Hälsinge regementen) 4. infanteribrigaden (Dalregementet och Västmanlands regemente) 3. infanteriinspektionen bestod av: 5. infanteribrigaden (Smålands grenadjärbataljon, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar regementen) 6. infanteribrigaden (Norra och Södra skånska regementena och till 1829 Kungl. Maj:ts eget värvade regemente) 4. infanteriinspektionen bestod av: 7. infanteribrigaden (Västgöta, Skaraborgs och Älvsborgs infanteriregementen) samt Hallands infanteribataljon) 8. infanteribrigaden (Västgöta‑Dals och Bohusläns regementen) 5. Norra infanteriinspektionen bestod av: 9. infanteribrigaden (Västerbottens regemente och Jämtlands fältjägarregemente med hästjägarskvadronen) _1833‑93_ Livgardesbrigaden | Stockholm ---|--- Första militärdistriktet | Helsingborg Andra militärdistriktet | Åby (norr om Norrköping) Tredje militärdistriktet | Karlstad Fjärde militärdistriktet | Stockholm Femte militärdistriktet | Stockholm Militärbefälet på Gotland | Visby _1893‑1927_ I. arméfördelningen | Helsingborg ---|--- II. arméfördelningen | Linköping III. arméfördelningen | Skövde IV. arméfördelningen | Stockholm V. arméfördelningen | Stockholm VI. arméfördelningen | Östersund Bodens trupper | Boden Gotlands trupper | Visby _1928‑37_ Södra arméfördelningen | Kristianstad ---|--- Östra brigaden Underställd Östra arméfördelningen | Linköping Västra arméfördelningen | Skövde Östra arméfördelningen | Stockholm Norra arméfördelningen | Östersund Övre Norrlands trupper | Boden Gotlands trupper | Visby _1937‑42_ (_militärområden_) Norra militärområdet | Östersund ---|--- Södra militärområdet | Kristianstad Västra militärområdet | Skövde Östra militärområdet | Stockholm Övre Norrlands militärområde | Boden Gotlands trupper | Visby _1937‑42_ (_fördelningar_) I. arméfördelningen | Kristianstad ---|--- II. arméfördelningen | Linköping III. arméfördelningen | Skövde IV. arméfördelningen | Stockholm Övre Norrlands trupper med Övre Norrlands militärområde | Boden _1942‑66_ I. militärområdet | Kristianstad ---|--- II. militärområdet | Östersund III. militärområdet | Skövde IV. militärområdet | Stockholm V. militärområdet | Karlstad VI. militärområdet | Boden VII. militärområdet | Visby ### 47.2 Försvarsområden Försvarsområden (Fo) är den lägsta regionala enheten inom försvaret. Sådana fanns i särskilt viktiga kustområden under det första världskriget och från 1939 vid mobilisering. Från 1943 ingick de som en del även av den ordinarie fredsorganisationen. Området ansvarade för försvarsplanering, hemortsförsvar, tillsyn av fasta anläggningar, vissa territoriella förband och hemvärnets (jfr 40.3) utrustning och materiel. Åren 1973‑76 slogs försvarsområdena samman med regementen till försvarsområdesregementen (utom Fo 67, som förblev självständigt), men i början av 1990‑talet uppkom ånyo en del självständiga försvarsområden. Dessa senare avvecklades i och med 1996 års försvarsbeslut. Försvarsområdenas lokaliseringsorter framgår ofta av deras namn. Ett försvarsområde har i regel motsvarats av ett län utom i Norrbotten där tre försvarsområden har funnits. _1914‑18_ Gävleborgs försvarsområde --- Norra Upplands försvarsområde Norrbottens försvarsområde Norrköpings försvarsområde _1939‑42_ Ystads försvarsområde | ---|--- Malmö försvarsområde | Kristianstads försvarsområde | Helsingborgs försvarsområde | Hässlehoms försvarsområde uppgick i Kristianstads fo. | 1939‑1942 Karlshamns försvarsområde | Kronobergs försvarsområde efterträtt av följande post. | 1939‑1940 Älmhults försvarsområde efterträtt av Växjö fo. | 1940‑1942 Eksjö försvarsområde efterträtt av följande post. | 1939‑1940 Nässjö försvarsområde efterträtt av följande post. | 1940‑1942 Jönköpings försvarsområde | 1942‑ Kalmar försvarsområde | Gävle försvarsområde | Härnösands försvarsområde | Västernorrlands försvarsområde efterträtt av Sollefteå fo. | 1939‑1940 Sollefteå försvarsområde uppgick i Härnösands fo. | 1940‑1942 Sundsvalls försvarsområde uppgick i Härnösands fo. | 1940‑1942 Örnsköldsviks försvarsområde uppgick i Härnösands fo. | 1940‑1942 Östersunds försvarsområde | Borås försvarsområde delades mellan Uddevalla och Göteborgs fo:n. | 1939‑1942 Göteborgs försvarsområde | Halmstads försvarsområde | Skövde försvarsområde | Uddevalla försvarsområde | Vänersborgs försvarsområde uppgick i Uddevalla fo. | 1939‑1942 Linköpings försvarsområde | Mälardalens norra försvarsområde efterträtt av Sala fo. | 1939‑1940 Sala försvarsområde uppgick i Uppsala fo. | 1940‑1942 Mälardalens södra försvarsområde efterträtt av Nyköpings fo. | 1939‑1940 Nyköpings försvarsområde efterträtt av Strängnäs fo. | 1940‑1942 Norra Upplands försvarsområde efterträtt av Norrtälje fo. | 1939‑1940 Norrtälje försvarsområde | 1940‑ Norrköpings försvarsområde | Stockholms försvarsområde | Stockholms skärgårds försvarsområde | Södertörns försvarsområde uppgick i Stockholms skärgårds fo. | 1939‑1940 Östhammars försvarsområde uppgick 1943 i Norrtälje fo. | Karlstads försvarsområde | Örebro försvarsområde | Västerbottens försvarsområde delat på Vännäs och Skellefteå fo. | 1939‑1940 Lapplands norra försvarsområde efterträtt av följande post | 1939‑1940 Gällivare försvarsområde | 1940‑ Lapplands södra försvarsområde efterträtt av följande post. | 1939‑1940 Storumans försvarsområde sammanslaget med Skellefteå och Vännäs fo till Storumans‑Vännäs‑Skellefteå fo | 1940 Skellefteå försvarsområde se Storumans fo ovan. | 1940 Vännäs försvarsområde se Storumans fo ovan. | 1940 Storuman‑Vännäs‑Skellefteå fo därefter åter uppbrutet i tre delar. | 1940‑1941 Skellefteå försvarsområde därefter sammanslaget med Vännäs fo till Umeå fo. | 1941‑1942 Storumans försvarsområde | 1941‑ Vännäs försvarsområde därefter sammanslaget med Skellefteå fo till Umeå fo. | 1941‑1942 Luleå försvarsområde | 1940‑ Jokkmokks försvarsområde | 1940‑ _1942_ _års_ _organisation_ , _vilken_ _trädde_ _ikraft_ _1943_ Fo 11 Malmö försvarsområde Fo 12 Ystads försvarsområde Fo 13 Helsingborgs försvarsområde Fo 14 Kristianstads försvarsområde Fo 15 Blekinge försvarsområde (marint fo) Fo 16 Växjö försvarsområde Fo 17 Jönköpings försvarsområde Fo 18 Kalmar försvarsområde Fo 21 Gävle försvarsområde Fo 22 Östersunds försvarsområde Fo 23 Härnösands försvarsområde Fo 24 Hemsö försvarsområde (marint fo) Fo 31 Halmstads försvarsområde Fo 32 Göteborgs försvarsområde Fo 33 Göteborgs skärgårds försvarsområde (marint fo) Fo 34 Uddevalla försvarsområde Fo 35 Skövde försvarsområde Fo 41 Linköpings försvarsområde Fo 42 Norrtälje försvarsområde Fo 43 Strängnäs försvarsområde Fo 44 Stockholms försvarsområde Fo 45 Norrtälje försvarsområde Fo 46 Stockholms skärgårds försvarsområde (marint fo) Fo 47 Uppsala försvarsområde Fo 51 Örebro försvarsområde Fo 52 Karlstads försvarsområde Fo 53 Falu försvarsområde Fo 54 Mora försvarsområde Fo 61 Umeå försvarsområde Fo 62 Storumans försvarsområde Fo 63 Bodens försvarsområde Fo 64 Luleå försvarsområde Fo 65 Jokkmokks försvarsområde Fo 66 Kiruna försvarsområde Fo 67 Morjärvs försvarsområde Eftersom en rad omorganisationer ägt rum efter 1945, redovisas här läget dåden nya organisationen med försvarsområdesregementen genomförts. Inom parentes anges till vilket regemente försvarsområdet var knutet. Avslutningsvis redovisas läget år 1997, där en del försvarsområden är självständiga och andra knutna till något förband. _Läget_ _efter_ _1973‑76_ _års_ _skapande_ _av_ _försvarsområdesregementen_ Fo 11 Malmö försvarsområde (P 7) Fo 14 Kristianstads försvarsområde (P 6) Fo 15 Karlskrona försvarsområde (Blekinge kustartilleriförsvar) Fo 16 Kronobergs försvarsområde (I 11) Fo 17 Jönköpings försvarsområde (I 12) Fo 18 Kalmar försvarsområde (I 11) Fo 21 Gävleborgs försvarsområde (I 14) betecknades 1966‑82 Fo 49 Fo 22 Jämtlands försvarsområde (I 5) Fo 23 Västernorrlands försvarsområde (I 21) Fo 31 Hallands försvarsområde (I 16) Fo 32 Göteborgs och Bohus försvarsområde (Västkustens militärkommando) Fo 34 Älvsborgs försvarsområde (I 15) Fo 35 Skaraborgs försvarsområde (P 4) Fo 41 Östergötlands försvarsområde (I 4) Fo 43 Södermanlands försvarsområde (P 10) Fo 44 Stockholms försvarsområde (K 1) Fo 47 Uppsala försvarsområde (S 1) Fo 48 Västmanlands försvarsområde (S 1) Fo 51 Örebro försvarsområde (I 3) Fo 52 Värmlands försvarsområde (I 2) Fo 53 Kopparbergs försvarsområde (I 13) Fo 61 Västerbottens försvarsområde (I 20) Fo 63 Bodens försvarsområde (A 8) Fo 66 Kiruna försvarsområde (I 22) Fo 67 Kalix försvarsområde (självständigt) _Läget_ _1997_ P 7/Fo 11 Södra skånska regementet P 2/Fo 14 Norra skånska dragonregementet I 11/Fo 16 Kronobergs regemente I 12/Fo 17 Norra Smålands regemente Fo 18 Kalmar regemente I 14/Fo 21 Hälsinge regemente I 5/Fo 22 Jämtlands fältjägarregemente I 21/Fo 23 Västernorrlands regemente I 16/Fo 31 Hallands regemente Fo 32 Västkustens marinkommando I 15/Fo 34 Älvsborgs regemente P 4/Fo 35 Skaraborgs regemente I 4/Fo 41 Livgrenadjärregementet P 10/Fo 43 Södermanlands regemente I 1/Fo 44 Svea livgarde S 1/Fo 47 Upplands regemente Fo 48 Västmanlands regemente I 3/Fo 51 Livregementets grenadjärer I 2/Fo 52 Värmlands regemente I 13/Fo 53 Dalregementet I 20/Fo 61 Västerbottens regemente Fo 63 Bodens försvarsområde I 22/Fo 66 Lapplands jägarregemente Fo 67 Norrbottens gränsjägare ### 47.3 FÖRBAND #### 47.3.1 Infanteri och pansar Infanteriförbandens soldater organiserades under 1500‑talet i fänikor och från 1620‑talet i åtta stora landsregementen (vart och ett bestående av upp till tre fältregementen). I 1634 års regeringsform stadgas att Sverige och Finland totalt skulle ha 23 infanteriregementen. Många av våra dagars s.k. landskapsregementen har sina rötter i dessa 1600‑talsförband. Med införandet av det s.k. yngre indelningsverket på 1680‑ talet blev huvuddelen av infanteriregementena indelta och personalen tilldelades officersboställen och soldattorp. Ett regemente motsvarade ungefär ett landskap eller län, medan vart och ett av regementets åtta kompanier ofta motsvarade ett härad. En del regementen, främst Livgardet till fot, förblev värvade med sitt manskap till städernas garnisoner. Under 1900‑talets första decennium omvandlades alla regementen till värnpliktiga regementen som förlades i nybyggda kaserner i eller intill våra städer. Under 1900‑talet har några infanteri‑ och kavalleriregementen omvandlats till pansarregementen. Ett första steg togs med 1942 års försvarsbeslut. Varje regemente utgör i fredstid ett utbildningsförband som producerar krigsförband. Infanteri‑ och pansarförbanden är huvudbeståndsdelen i krigsorganisationens brigader, till vilka enheter ur artilleri, ingenjörtrupper, träng m.m. ansluts. I kris och krig mobiliseras krigsförbanden. Detta skedde bl.a. under det andra världskrigets beredskap då varje utbildningsregemente satte upp och utrustade flera krigsförband, t ex I 8 Upplands regemente som dels bestod av utbildningsförbandet I 8 i Uppsala, dels I 8:s fältregemente förlagt vid något gränsavsnitt. Dessutom satte I 8 upp ytterligare ett fältregemente I 38 ‑ Roslagens regemente ‑ som också tillhörde fältarmén. I förteckningen nedan upptas inga förband som har upphört före år 1900. Benämning | Period | Namn | Förläggningsort/ övningsplats ---|---|---|--- I1 | | Svea livgarde | Stockholm -1947 Solna 1940-1970 Kungsängen 1970- I2 | -1894 | Andra livgardet | Stockholm 1894-1939 | Göta livgarde | Stockholm | 1 bataljon i Vaxholm 1928-39; se P1 | (-1939 I22) 1939- | Värmlands regemente | Karlstad -1906/Trossnäs hed Kristinehamn 1996- I3 | -1893 | Livregementets grenadjärkår | Utnäs löt 1893-1904 | Livregementet till fot | Sannahed 1904-1994 | Livregementets grenadjärer se I21 | Örebro I4 | -1927 | Första livgrenadjärregementet | Linköping/Malmen 1928-1997 | Livgrenadjärregementet = I4 + I5 | Linköping I5 | -1927 | Andra livgrenadjärregementet Se I4 | Linköping/Malmen 1928- | Jämtlands fältjägarregemente se I23 | Östersund I6 | -1927 | Västgöta regemente | Vänersborg/Axevalla 1928-1963 | Norra skånska infanteriregementet se I24, P6 | Kristianstad I7 | -1888 | Smålands grenadjärbataljon | Ränneslätt 1888-1892 | Smålands grenadjärkår | Ränneslätt 1902-1927 | Karlskrona grenadjärregemente = I7 + I30 | Karlskrona 1928-1963 | Södra skånska infanteriregementet se I25, P7 | Ystad/Revingehed I8 | -1958 | Upplands regemente | Uppsala/Polacksbacken I9 | -1942 | Skaraborgs regemente se P4 | Skövde/Axevalla I10 | -1942 | Södermanlands regemente se P3 | Strängnäs/Malma hed 1957-1963 | Södermanlands regemente se P10 | Strängnäs I11 | -1995 | Kronobergs regemente | Växjö/Kronobergs hed I12 | -1927 | Jönköpings regemente | Jönköping/Skillingaryd 1928-1948 | Jönköping-Kalmar regemente = I12 + I21 | Eksjö 1948- | Norra Smålands regemente | Eksjö I13 | | Dalregementet | Falun/Rommehed I14 | -1995 | Hälsinge regemente | Gävle/Mohed I15 | | Älvsborgs regemente | Borås/Fristad hed I16 | -1901 | Västgöta-Dals regemente | Grunnebohed 1902- | Hallands regemente | Halmstad I17 | -1994 | Bohusläns regemente | Uddevalla/Backamo I18 | -1927 | Västmanlands regemente | Västerås/Salbohed 1928-1937 | Gotlands infanterikår se I27 | Visby 1937-1963 | Gotlands infanteriregemente se P18 | Visby I19 | -1892 | Norrbottens fältjägarkår | Notviken 1892-1975 | Norrbottens regemente | Boden/Notviken I19 / P5 | 1975- | Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon = I19 + P5 | Boden IXIX | -1892 | Västerbottens fältjägarkår se I20 | Gumboda I20 | -1892 | Kalmar regemente se I21 | Hultsfred 1892-1997 | Västerbottens regemente se IXIX | Umeå/Gumboda I21 | -1892 | Närkes regemente se I3 | Sannahed 1892-1927 | Kalmar regemente se I20, I12 | Eksjö/Hultsfred 1928- | Västernorrlands regemente se I28 | Sollefteå I22 | -1939 | Värmlands regemente se I2 | Karlstad 1975- | Lapplands jägarregemente f.d. Arméns jägarskola | Kiruna I23 | -1893 | Jämtlands fältjägarkår | Frösö läger 1893-1927 | Jämtlands fältjägarregemente se I5 | Östersund/Frösö läger I24 | -1927 | Norra skånska infanteriregementet se I6 | Kristianstad, Ljungbyhed I25 | -1927 | Södra skånska infanteriregementet se I7 | Ystad/Revingehed I26 | -1902 | Värmlands fältjägarkår | Trossnäs 1902-1927 | Vaxholms grenadjärregemente = I26 + I28 + bat ur I2 | Vaxholm I27 | -1887 | Gotlands nationalbeväring | Visby (Visborgs slätt) 1887-1902 | Gotlands infanteriregemente se I18 | Visby I28 | -1887 | Hallands infanteribataljon | Skedala hed 1887-1902 | Hallands bataljon | Skedala hed 1902-1927 | Västernorrlands regemente se I21 och I29 | Sollefteå/Sånga mo I29 | -1886 | Västernorrlands beväringsbataljon | Sånga mo 1887-1893 | Västernorrlands bataljon | Sånga mo 1893-1902 | Västernorrlands regemente se I28 | Sånga mo I30 | 1886-1902 | Blekinge bataljon | Bredåkra P1 | 1943-1963 | Göta pansarlivgarde SE i2; ett kompani (P1G) i Visby | Enköping 1963-1980 | Göta livgarde | Enköping P2 | 1942-1963 | Skånska pansarregementet se K2 | Helsingborg ( -1947) Hässleholm (1947- ) 1963-1994 | Skånska dragonregementet | Hässleholm 1994- | Norra skånska dragonregementet | P3 | 1942-1957 | Södermanlands pansarregemente se I10, P10 | Strängnäs P4 | 1942-1963 | Skaraborgs pansarregemente se I9 | Skövde 1963- | Skaraborgs regemente | P5 | 1957-1975 | Norrbottens pansarbataljon se I19, P5 | Boden P6 | 1963-1994 | Norra skånska regementet se I6 | Kristianstad P7 | 1963- | Södra skånska regementet se I7 | Ystad/Revingehed P10 | 1963- | Södermanlands regemente se P3, I10 | Strängnäs P18 | 1963- | Gotlands regemente f d P1G, se P1 och I18 | Visby #### 47.3.2 Kavalleri Kavalleriet organiserades på 1500‑talet i fanor, för att på 1600‑talet sammanföras i skvadroner och regementen. Enligt 1634 års regeringsform skulle åtta kavalleriregementen vara organiserade. I och med det nya indelningsverkets införande på 1680‑talet blev de flesta kavalleriförband indelta med boställen och torp, men några förblev värvade. Mellan 1777 och 1812 satte flera regementen av och förvandlades till infanteri. År 1892 omvandlades tre av de återstående regementena från indelta till värvade förlagda i kaserner i städerna. I början av 1900‑talet inleddes en stegvis omvandling till värnpliktiga regementen. År 1907 fanns det åtta kavalleriregementen i armén, vilka minskades till fyra som ett resultat av 1925 års försvarsbeslut. Kavalleriet har under följande decennier omvandlats till pansar‑ eller spaningsförband (i det senare fallet med kavalleribeteckningen kvar). Från mitten av 1950‑talet till 1960‑talets mitt avvecklades hästarna (utom för beridna högvakten inom K 1) och ersattes med motoriserade enheter. Inga förband som avvecklats före år 1900 har tagits med i denna sammanställning. #### 47.3.3 Artilleri Det organiserade artilleriet går tillbaka på de tyska och svenska bösseskyttar, som sedan 1300‑talet bemannade kanonerna på Stockholms slott. År 1555 deltog fältartilleri med lättare pjäser för första gången i fält, i kriget med Ryssland. År 1623 organiserades ett artillerikompani, och 1718 fastställdes organisationen för Artilleriregementet, som omfattade personal på de flesta fästningar i det svenska Östersjöväldet. År 1794 delades artilleriregementet upp i fyra skilda regementen. Dessas antal fördubblades år 1892. Under 1930‑ och 40‑talen omvandlades en del artilleriförband till luftvärnsenheter. A1 | 1794-1893 | Svea artilleriregemente och Vaxholm (-1887) | Stockholm, delvis i Härnösand ---|---|---|--- 1893-1904 | Första Svea artilleriregemente | Stockholm 1904-1997 | Svea artilleriregemente | Stockholm -1946 Sundbyberg 1946-1963 Linköping 1963-1997 A2 | 1794-1893 | Göta artilleriregemente | Göteborg/Karlsborg, delar i Vaxholm (-1887) 1893-1904 | Första Göta artilleriregemente | Göteborg 1904-1962 | Göta artilleriregemente A3 | 1794- | Wendes artilleriregemente | Kristianstad -1995 Hässleholm 1995- A4 | 1886-1893 | Gotlands artillerikår se A7 | Visby 1893-1998 | Norrlands artilleriregemente | Östersund och Boden 1910-1927 (detachement se A5) A5 | 1887-1893 | Vaxholms artillerikår se A8 | Vaxholm 1894-1904 | Andra Svea artilleriregemente | Stockholm -1901 Uppsala 1901-1904 1904-1927 | Upplands artilleriregemente | Uppsala 1904-1927 1928-1951 | Norrbottens artillerikår (f d A4 detachement), se A8 | Boden A6 | 1894-1904 | Andra Göta artilleriregemente | Göteborg -1898 Jönköping 1898- 1904-1927 | Smålands artilleriregemente | Jönköping 1927-1942 | Smålands arméartilleriregemente = f d A6 + A9 1942-1985 | Smålands artilleriregemente A7 | 1893-1975 | Gotlands artillerikår (se A4) | Visby 1975 | Gotlands artilleriregemente A8 | 1893-1902 | Vaxholms artillerikår se A5, KA1 (48.3.2 kustartilleri) | Vaxholm 1901-1919 | Boden-Karlsborgs artilleriregemente; f d A9 | Karlsborg/Boden 1919- | Bodens artilleriregemente; f d II.bat/A8, inkluderar 1951 A5 och 1998 A4 | Boden A9 | 1893-1901 | Karlsborgs artillerikår sedermera A8 | Karlsborg 1902-1927 | Positionsartilleriregementet sedermera A6 | Stockholm 1928-1937 | Karlsborgs artilleriregemente se A10 | Karlsborg 1937-1942 | Karlsborgs luftvärnsregemente se Lv1 G 1941-1942 | Göteborgs luftvärnsdivision se Lv6 | Göteborg L 1941-1942 | Luleå luftvärnsdivision | Luleå 1943- | Bergslagens artilleriregemente | Kristinehamn A10 | 1919-1927 | Karlsborgs artillerikår se A8, A9 | Karlsborg 1938-1942 | Östgöta luftvärnsregemente | Linköping S 1939-1941 | Detachement av Östgöta lv se A11, Lv3 | Stockholm Su 1940-1942 | Sundsvalls luftvärnsdivision se Lv5 | Sundsvall M 1941-1942 | Malmö luftvärnsdivision se Lv4 | Malmö A11 | 1941-1942 | Stockholms luftvärnsregemente Se A10S, Lv3 | Stockholm #### 47.3.4 Luftvärn Luftvärnet upprättades som ett eget truppslag år 1942. Dessförinnan ingick (sedan 1920‑ talet) luftvärnsenheter inom artilleriet. Lv1 | 1942-1961 | Karlsborgs luftvärnsregemente se A9 | Karlsborg ---|---|---|--- Lv2 | 1942-1962 | Östgöta luftvärnsregemente se A10; ett batteri i Visby 1952-1962, Lv2G | Linköping 1962-1968 | Gotlands luftvärnsdivision f d Lv2G | Visby 1968- | Gotlands luftvärnsbataljon/ luftvärnskår Lv3 | 1942-1957 | Stockholms luftvärnsregemente; A11; ett batteri i Visby 1944-1952 | Stockholm -1953 Norrtälje 1953- 1957- | Roslagens luftvärnsregemente | Norrtälje Lv4 | 1942-1962 | Skånska luftvärnskåren; se A10M | Malmö 1962-1998 | Skånska luftvärnsregementet | Malmö -1982 Ystad 1982-1998 Lv5 | 1942-1974 | Sundsvalls luftvärnskår se A10Su | Sundsvall 1974-1982 | Sundsvalls luftvärnsregemente Lv6 | 1942-1962 | Göteborgs luftvärnskår se A9G | Göteborg 1962- | Göta luftvärnsregemente | Göteborg -1994 Halmstad 1994- Lv7 | 1942-1975 | Luleå luftvärnskår se A9L | Luleå 1975-1994 | Luleå luftvärnsregemente 1994- | Norrlands luftvärnskår | Boden #### 47.3.5 Ingenjörtrupper Redan under 1600‑ och 1700‑talen organiserades tillfälligt särskilda ingenjör‑ eller pionjärförband. Fortifikationsstaten upprättades 1635 som en särskild kår för fästningsbyggandet. Ingenjörtrupper bildades 1855 för att ombesörja väg‑ och brobyggnader, anläggande av fältbefästningar m m. Truppslaget växte kraftigt mot slutet av 1800‑talet och 1901 fanns det fyra kårer. Ing1 | 1855-1893 | Pontonjärbataljonen | Stockholm ---|---|---|--- 1893-1902 | Svea ingenjörbataljon 1902-1957 | Svea ingenjörkår | Stockholm -1922 Solna 1922- 1957-1998 | Svea ingenjörregemente | Solna -1970 Södertälje 1970-1998 Ing2 | 1871-1875 | Sappörbataljonen | Stockholm 1875-1893 | Sappörbataljonen | Karlsborg 1893-1902 | Göta ingenjörbataljon 1902-1963 | Göta ingenjörkår; ett kompani i Karlskrona, Ing2K 1908-1937 | Karlsborg -1927 Eksjö 1928- 1963- | Göta ingenjörregemente | Eksjö Ing3 | 1902-1937 | Fälttelegrafkåren; ett kompani i Boden 1915- ett kompani i Malmen 1916-1926, se S1 | Stockholm/Solna 1957-1975 | Bodens ingenjörkår se Ing4 | Boden 1975- | Bodens ingenjörregemente Ing4 | 1902-1937 | Bodens ingenjörkår se Ing3 #### 47.3.6 Signaltrupper Signaltrupperna bildades 1937 som ett eget truppslag. Ett fältsignalkompani hade redan 1871 satts upp inom Pontonjärbataljonen (Ing 1). År 1892 fick kompaniet namnet Fälttelegrafkompaniet vid Svea ingenjörbataljon, från 1902 Fälttelegrafkåren (Ing 3). År 1937 skapades det nya truppslaget ‑ med ansvar för arméns signalväsende och sambandstjänst ‑ med ett regemente i och med en sammanslagning av Fälttelegrafkåren och Bodens ingenjörkårs (Ing 4) 3. kompani. Radiospaningen lyftes 1942 över till det nybildade Försvarets radioanstalt (FRA). S1 | 1937-1957 | Signalregementet Ing 3. komp. i Boden (S1B), Skövde (S1Sk) och Kristianstad | Stockholm/Solna ---|---|---|--- 1957-1974 | Upplands signalregemente | Uppsala 1974- | Upplands regemente | Uppsala -1982 Enköping 1982- S2 | 1958-1961 | Signalbataljonen i Skövde se S1 (S1Sk) | Skövde 1961-1962 | Göta signalkår | Karlsborg 1962-1984 | Göta signalregemente 1984-1997 | Göta signalbataljon S3 | 1954-1957 | Signalbataljonen i Boden se S1B | Boden 1957-1987 | Norrlands signalbataljon 1987-1994 | Norrlands signalregemente 1994- | Norrlands signalkår #### 47.3.7 Trängtrupper Trängtrupperna skapades som ett självständigt vapenslag 1885 för att sköta arméns underhållstjänst ‑ bl a försörjning med livsmedel, drivmedel, ammunition och ny materiel, samt transport och vård av sårade och sjuka. Före 1885 hade det enbart funnits tillfälligt organiserade förband för dessa uppgifter. Truppslaget expanderade kraftigt och bestod 1901 av sex kårer, av vilka två drogs in 1927. År 1949 ombildades kårerna till regementen i samband med att tyg‑ och intendenturtrupperna (se nedan) införlivades i förbanden (1947‑51). T1 | 1885-1891 | Trängbataljonen | Stockholm ---|---|---|--- 1891-1902 | Svea trängbataljon | 1902-1904 | Första Svea trängkår | 1904-1949 | Svea trängkår | Stockholm -1907 Örebro 1907-1927 Linköping 1928- 1949-1985 | Svea trängregemente | Linköping 1985- | Svea trängkår | T2 | 1891-1902 | Göta trängbataljon | Stockholm -1892 Karlsborg 1892- 1902-1904 | Första Göta trängkår | Karlsborg 1904-1949 | Göta trängkår | Karlsborg -1905 Skövde 1905- 1949-1994 | Göta trängregemente | 1994- | Göta trängkår | T2N | 1945-1952 | Detachement ur Göta trängkår | Nora T3 | 1893-1902 | Norrlands trängbataljon | Stockholm -1898 Sollefteå 1898- 1902-1949 | Norrlands trängkår | Sollefteå 1949-1994 | Norrlands trängregemente | 1994- | Norrlands trängkår | T4 | 1894-1902 | Wendes trängbataljon | Karlsborg -1895 Landskrona 1895- 1902-1904 | Wendes trängkår | Landskrona 1904-1949 | Skånska trängkåren | Landskrona -1907 Hässleholm 1907- 1949-1991 | Skånska trängregementet | Hässleholm T5 | 1902-1904 | Andra Svea trängkår | Stockholm 1904-1927 | Västmanlands trängkår | Stockholm -1906 Sala 1906-1927 #### 47.3.8 Intendenturtrupper Intendenturtrupper organiserades enligt 1914 års härordning som ett särskilt truppslag för att sköta förplägnadstjänst. De uppgick 1949‑51 i trängtrupperna (47.3.7). Int1 | 1914-1927 | Intendenturkompaniet i Stockholm | Stockholm ---|---|---|--- 1927-1951 | Första intendenturkompaniet uppgick i T1 och T4 Int2 | 1914-1927 | Intendenturkompaniet å Karlsborg | Karlsborg 1927-1951 | Andra intendenturkompaniet uppgick i T2 Int3 | 1915-1927 | Intendenturkompaniet i Boden | Boden 1927-1950 | Tredje intendenturkompaniet uppgick i T3 Int4 | 1915-1927 | Intendenturkompaniet i Sollefteå | Sollefteå #### 47.3.9 Tygtrupper Tygtrupper organiserades som ett självständigt truppslag enligt 1942 års försvarsbeslut. Uppgiften bestod i att utbilda personal och mobilisera förband för reparation särskilt avvapen och motorfordon. Åren 1947‑49 uppgick de i trängtrupperna (47.3.7). Tyg1 | 1942-1949 | Första tygkompaniet uppgick i T1 och T4 | Stockholm/Linköping ---|---|---|--- Tyg2 | 1943-1948 | Andra tygkompaniet uppgick i T2 | Skövde Tyg3 | 1943-1949 | Tredje tygkompaniet uppgick i T4 | Boden 1943-1947 Hässleholm 1947-1949 #### 47.3.10 Arméflyget Arméflyget organiserades med helikoptrar för att stödja arméns förband. I truppslaget ingår såväl attack‑ som spanings‑ och transporthelikoptrar. AF1 | 1980- | Norrbottens armeflygbataljon, f d Helikopterskolan | Boden ---|---|---|--- AF2 | 1985- | Östgöta arméflygbataljon, f d Artilleriflygskolan | Linköping ### 47.4 SKOLOR Inom armén har utbildning (främst till och av befäl) bedrivits vid ett varierande antal, från truppförbanden mer eller mindre självständiga, skolor. Det är många gånger svårt att avgöra om och när skolan skall räknas som "självständig" i förhållande till ett förband. Många gånger är denna gräns närmast omöjlig att dra. Med fog kan sägas att den nedanstående uppställningen saknar vissa skolor som kanske borde ha varit med; å andra sidan kan motsatsen också hävdas. Ytterligare ett för läsaren försvårande faktum är att skolornas organisatoriska tillhörighet och namn ofta har ändrats. I det följande har försök gjorts att ge läsaren vägvisning i så måtto att en hänvisning har gjorts till "nästa" namn för skolan (däremot har hänvisning inte gjorts till tidigare namn). I uppställningen är även medtaget en del för försvaret gemensamma skolor. Det är i detta sammanhang närmast ogörligt att skilja på central, regional och lokal skola. Därför redovisas samtliga skolor (med ovan nämnda undantag). Arméflygskolan (ArméflygS); verksamheten överflyttades till Östgöta arméflygbataljon | Nyköping | 1980-1985 ---|---|--- Arméhundskolan (HS); se därefter Arméns hundskola | Sollefteå | 1941-1962 Arméingenjörkadettskolan (AingKS) | Stockholm | 1955-1972 Arméingenjörkadettskolan (AingKadS); verksamheten övertogs av Arméns tekniska skola | Sundbyberg | 1972-1979 Järfälla | 1979-1983 Arméns brevskola(ABS); se därefter Försvarets brevskola | Stockholm | 1942-1948 Arméns fallskärmsjägarskola (FJS); ingick drefter i Livregementets husarer | Karlsborg | 1952-1984 Arméns fältarbetsskola (FältarbS); ingick därefter i Arméns fältarbetscentrum | Solna | 1953-1970 Södertälje | 1970-1991 Arméns gymnastik- och idrottsskola (GIS); ingick därefter i Krigsskolan | Solna | 1942-1984 Arméns helikopterskola (HkpS); ingick därefter i Norrbottens arméflygbataljon (47.3.10) | Boden | 1959-1979 Arméns hundskola (HS); se därefter Försvarets hundskola | Sollefteå | 1962-1971 Arméns jägarskola (JS); uppgick därefter i Lapplands jägarregemente | Kiruna | 1945-1975 Arméns kompaniofficersskola (AKS) | Uppsala | 1972-1983 Arméns motorskola (MotorS); uppgick därefter i Södermanlands regemente | Stockholm | 1944-1947 Strängnäs | 1948-1987 Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS); övertogs av Luftvärnets officershögskola och tekniska skola | Göteborg | 1957-1981 Arméns radarskola (RadarS); uppgick därefter i Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola | Stockholm | 1949-1957 Arméns rid- och körskola (RS) hette före 1957 Ridskolan | Strömsholm | 1957-1970 Arméns signalskola (SignS); omorganiserades därefter till Arméns stabs- och sambandsskola | Solna | 1942-1945 Stockholm | 1945-1958 Uppsala | 1958-1965 Arméns skyddsskola (SkyddS) ; se däreftert Försvarets skyddsskola | Rosersberg | 1952-1961 Solna | 1961-1968 Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS); ingick därefter i Arméns lednings- och sambandscentrum | Uppsala | 1963-1982 Enköping | 1982-1991 Arméns tekniska skola (ATS-S); ingick därefter i Arméns tekniska centrum | Sundbyberg | 1977-1979 Järfälla | 1979-1984 Östersund | 1984-1991 Arméns underhållsskola (US); ingick därefter i Arméns underhållscentrum | Skövde | 1943-1991 Arméns underofficersskola (AUS) namnbyte till Arméns kompaniofficersskola | Stockholm | 1926-1928 Uppsala | 1928-1972 Arméns underrättelseskola (UndS) | Karlsborg | 1983- Artilleriets kadettskola (ArtKS); se därefter nästa post | Östersund | 1945-1951 Jönköping | 1951-1961 Artilleriets kadett- och aspirantskola (ArtKAS) | Jönköping | 1961-1981 Artilleriets officershögskola (ArtOHS) uppgick 1991 i Arméns artillericentrum | Jönköping | 1981-1985 Kristinehamn | 1985-1991 Artilleriets skjutskola (ArtS) bytte därefter namn till Artilleriskjutskolan | Skillingaryd | 1867-1942 Artilleri- och ingenjörsskolan (AIHS); se därefter nästa post | Stockholm | 1878-1951 Artilleri- och ingenjörofficersskolan (AIOS); se därefter nästa post | Stockholm | 1951-1972 Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolan (AIRS); se därefter nästa post | Stockholm | 1972-1983 Artilleri- och injenjörhögskolan (AIHS) | Stockholm | 1983-1992 Artilleriflygskolan (ArtflygS) 1981- se Arméflygskolan | Skillingaryd | 1940-1947 Villingsberg | 1947-1956 Kristianstad | 1956 Diverse orter | 1957-1963 Nyköping | 1963-1980 Artilleriskjutskolan (ArtSS); ingick därefter i Arméns artillericentrum | Villingsberg | 1942-1967 Älvdalen | 1967-1991 Fältartilleriets skjutskola se därefter Artilleriets skjutskola | Marma | 1885-1903 Skillingaryd | 1903-1918 Försvarets brevskola (FbrevS); verksamheten övertogs av Försvarets läromedelscentral | Stockholm | 1948-1981 Försvarets förvaltningsskola FörvS); se därefter Försvarets förvaltningshögskola | Solna | 1977-1984 Östersund | 1984-1991 Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) uppgick därefter i Militärhögskolan | Östersund | 1991-1994 Försvarets gymnasieskola (FGS) | Uppsala | 1972-1982 Försvarets hundskola (HS) blev därefter Statens hundskola (civil) | Sollefteå | 1971-1978 Försvarets läroverk (FL) se därefter Försvarets gymnasieskola | Uppsala | 1943-1972 Försvarets musikunderofficersskola | Stockholm | 1961-1971 Försvarets skyddsskola (SkyddS) bytte därefter namn till Totalförsvarets skyddsskola | Kungsängen | 1968-1988 Försvarshögskolan (FHS) slogs 1997 samman med Militärhögskolan till nya Försvarshögskolan | Stockholm | 1952-1996 Hemvärnets stridsskola (HvSS) | Vällinge | 1953- Högre artilleriläroverket; se därefter Krigshögskolan (1866-1878) och Artilleri- och Ingenjörhögskolan (1878-) | Stockholm | 1818-1866 Infanteriets förberedande underbefälsskolor; se därefter Infanteriets korporalskola | Karlsborg | 1870-1882 Infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS); se därefter Infanteriets officershögskola | Halmstad | 1962-1981 Infanteriets kadettskola (InfKadS) se därefter Infanteriets kadett- och aspirantskola | Solna | 1951-1961 Infanteriets och kavalleriets officershögskola (InfKavOHS) uppgick därefter i Arméns infanteri- och kavallericentrum | Umeå | 1981-1991 Infanteriets korporalskola | Karlsborg | 1882-1888 Infanteriets officersaspirantskola (IOAS) bytte därefter namn till Infanteriets kadettskola | Linköping | 1927-1940 Karlstad | 1940-1942 Solna | 1942-1944 Infanteriets officershögskola (InfOHS) uppgick därefter i Arméns infanteri- och kavallericentrum | Halmstad | 1981-1991 Infanteriets stridsskola (InfSS) ingick därefter i Arméns infanteri- och kavallericentrum | Kvarn (Motala) | 1961-1991 Infanteriets kulspruteunderbefälsskola; se därefter nästa post | Uppsala | 1928-1931 Infanteriets underbefälsskola i kulsprute- och granatkastartjänst | Uppsala | 1931-1937 Infanteriets underofficersskola | Karlsborg | 1882-1904, 1916-1927 Infanteriskjutskolan (InfSS); se därefter Infanteriets stridsskola | Marieberg | 1855-1859 Drottningholm | 1859-1874 Rosersberg | 1874-1961 Infanterivolontärskolan; se därefter Infanteriets underofficersskola | Karlsborg | 1878-1882 Infanterivolontärskolan | Ronneby | 1886-1910 Infanterivolontärskolan | Varberg | 1902-1907 Ingenjörstruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) ingick därefter i Arméns fältarbetsskola | Solna | 1961-1970 Södertälje | 1970-1981 Ingenjörtruppernas kadettskola (IngKS); se därefter Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola | Solna | 1945-1961 Ingenjörtruppernas officersaspirantskola; namnbyten under perioden, se därefter Ingenjörtruppernas kadettskola | Stockholm | 1942-1945 Ingenjörtruppskolan (IngS); se därefter Arméns fältarbetsskola | Solna | 1943-1953 Intendenturförvaltningsskolan (IntS); verksamheten övertogs av Försvarets förvaltningsskola | Stockholm | 1943-1977 Intendenturskolan | Boden | 1912-1915 Intendenturskolan | Sollefteå | 1902-1915 Intendenturskolan | Stockholm | 1902(-1942) Kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS); se därefter Infanteriets och kavalleriets officershögskola | Umeå | 1961-1981 Krigshögskolan (KHS) bildade därefter tillsammans med motsvarande högskolor från marinen och flygvapnet Militärhögskolan | Stockholm | 1878-1961 Krigsskolan (KS) hette fram till 1862 Krigsakademien | Solna | 1792- Luftvärnets kadettskola (LvKS); se därefter nästa post | Linköping | 1945-1961 Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS); se därefter Luftvärnets officershögskola och tekniska skola | Göteborg | 1961-1981 Luftvärnets mekanikerskola (LvMekS) uppgick därefter i Arméns radar- och luftmekanikerskola | Göteborg | 1952-1957 Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS); se därefter Luftvärnets kadettskola | Linköping | 1942-1945 Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) ingick därefter i Arméns luftvärnscentrum | Göteborg | 1981-1991 Luftvärnsskjutskolan (LvSS) ingick därefter i Arméns luftvärnscentrum Skolans stab har varit belägen i Stockholm, Solna och Norrtälje | Väddö | 1943-1991 Läroanstalten för linjeofficerare | Stockholm | 1831-1867 Medicinalfackskolan hette före 1981 Arméns medicinalfackskola; ingick från 1986 i Krigsskolan med namnet Försvarets sjukvårdshögskola | Stockholm | 1981-1986 Militärhögskolan (MHS) slogs därefter samman med Försvarshögskolan till "nya" Försvarshögskolan | Stockholm | 1961-1996 Militärskolan | Norrköping | 1892-1927 Militärskolorna | Gävle | 1896-(1904) Norska befälsskolan | Uppsala | 1946 Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) uppgick i Pansartruppernas stridsskola. | Enköping | 1961-1981 Pansartruppernas stridsskola (PS) ingick därefter i Arméns pansarcentrum | Skövde | 1981-1991 Pansartruppskolan (PS) | Skövde | 1944-1981 Ridskolan (RS); namnbyte därefter till Arméns rid- och körskola | Strömsholm | 1868-1957 Signaltruppernas kadett- och aspirantskola (SignKAS) ingick därefter i Arméns stabs- och sambandsskola | Uppsala | 1961-1981 Totalförsvarets skyddsskola (SkyddS) | Kungsängen | 1988-1992 Umeå | 1992- Trängofficersskolan (TOS); se därefter Arméns underhållsskola | Skövde | 1939-1943 Trängtruppernas kadettskola (TrängKS); se därefter nästa post | Linköping | 1942-1961 Trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS); se därefter nästa post | Linköping | 1961-1981 Trängtruppernas officershögskola (TrängOHS) ingick därefter i Arméns underhållscentrum | Linköping | 1981-1991 Tygförvaltningsskolan (TygS); verksamheten övertogs av Arméns tekniska skola | Stockholm | 1943-1961 Sundbyberg | 1961-1977 ## 48\. MARINEN ### 48.1 REGIONALA ENHETER I enlighet med 1925 års försvarsbeslut organiserades fr.o.m. 1928 sex regionala lednings‑ och underhållsorgan för sjöförsvaret inom resp kustavsnitt. Dessa avlöstes 1956 av fyra marinkommandon vilka 1966‑1990 (1986) benämndes örlogsbaser. 1986‑1990 återinfördes begreppet marinkommandon. #### 48.1.1 Marindistrikt Norrlandskustens marindistrikt (MDN) | Härnösand | 1928-1957 ---|---|--- Ostkustens marindistrikt (MDO) | Stockholm | 1928-1957 Gotlands marindistrikt (MDG) uppgick 1956 i MDO | Visby | 1928-1956 Sydkustens marindistrikt (MDS) | Karlskrona | 1928-1957 Öresunds marindistrikt (MDÖ) 1951- Malmö marina bevakningsområde (48.1.5) | Malmö | 1928-1951 Västkustens marindistrikt (MDV) | Göteborg | 1928-1957 #### 48.1.2 Marinkommandon(1) Marinkommando Nord (MKN) | Härnösand | 1957-1966 ---|---|--- Marinkommando Ost (MKO) | Stockholm | 1957-1966 Marinkommando Syd (MKS) | Karlskrona | 1957-1966 Marinkommando Väst (MKV) | Göteborg | 1957-1966 #### 48.1.3 Örlogsbaser Norrlandskustens örlogsbasavdelning (NK) ingick 1982-1986 i Norrlands kustartilleriförsvar (48.3.1) | Härnösand | 1966-1982 ---|---|--- Ostkustens örlogsbas (ÖrlBO) | Stockholm / Muskö | 1966-1990 Sydkustens örlogsbas (ÖrlBS) | Karlskrona | 1966-1990 Västkustens örlogsbas (ÖrlBV) Ingick 1981-1986 i Västkustens militärkommando | Karlskrona | 1966-1980 #### #### 48.1.4 Marinkommandon (2). Norrlandskustens marinkommando (MKN) | Härnösand | 1986- ---|---|--- Ostkustens marinkommando (MKO) | Muskö | 1990- Sydkustens marinkommando (MKS) | Karlskrona | 1990- Västkustens marinkommando (MKV) | Göteborg | 1986- #### 48.1.5 Marina bevakningsområden _Luleå_ marina bevakningsområde (BoLu) BoLu ingick 1953‑1956 i Norrlandskustens marindistrikt, 1957‑1966 i Marinkommando Nord samt 1967‑1983 i Övre Norrlands militärområde. Dess uppgifter övertogs 1983 av Norrlands kustartilleriförsvar (48.3.1). | 1953‑1983 ---|--- _Malmö_ marina bevakningsområde (BoMö) År 1951 ombildades Öresunds marindistrikt till marint bevakningsområde. Det ingick 1951‑1966 i Sydkustens marindistrikt, 1967‑1991 i Sydkustens örlogsbas samt 1991‑1993 i Marinkommando Syd. | 1951‑1993 ### 48.2 FLOTTANS LOKALA VERKSAMHET Vid skapandet av en statlig örlogsflotta efter 1522 växte successivt fram marina baser för byggnation, förläggning och underhåll av denna. Baserna kom till en början att benämnas skeppsgårdar. Den första och största och intill 1680 flottans huvudbas var Stockholms skeppsgård (1538) följd av de sekundära Älvsborg (1540), Kalmar (1540), Åbo och Viborg (1540), Helsingfors (1555), Nyköping (1559), Varberg (1566), Kexholm (1582), Göteborg (1624) samt Riga (1625), Elbing (1629) och Stralsund (1635). Byggnation av örlogsfartyg skedde även vid ett antal s.k. kronovarv varav Västervik var det främsta (1548‑1680). Omkring 1640 synes benämningen skeppsgård upphört. Flottans baser utgjordes då av Stockholm (huvudbas), Göteborg, Kalmar, Viborg, Stralsund samt Landskrona (1658‑60). Kalmar kom i realiteten under en övergångsfas 1676‑1685, innan den nya basen i Karlskrona var helt etablerad, att utgöra flottans huvudstation. Karlskrona i Blekinge skärgård utvaldes efter motgångar i kriget mot Danmark 1675‑1679 att vara flottans nya huvudbas. Ett huvudskäl härför var den i jämförelse med Stockholmsbaseringen avsevärt gynnsammare issituationen i södra Östersjön vilket gjorde det möjligt för flottan att liksom den danska operera tidigt på våren. Av sekundära baser tillkom under 1700‑talet Finska eskadern av Arméns flotta (1756‑1808) från 1793 benämnd Sveaborgs eskader, Åbo eskader (1793‑1808), eskadern i Stralsund (1760‑64; 1791‑1807), Malmö eskader (1805‑1812) samt Landskrona eskader (1807‑1818) 1812‑18 benämnd Landskrona fördelning av Göteborgs eskader. Under 1900‑talet tillkom Gustavsviks örlogsdepå (1914), Hårsfjärdens örlogsdepå (1940) samt Gullmarens örlogsdepå (1956). Till de olika eskadrarna (efter 1824 **stationerna**) var tidvis knutna andra verksamheter såsom olika kommissariat för upphandling m.m. för krigsrustningar bl.a. 1808‑11. Flottans basering till Stockholm upphörde 1969 och verksamheten överfördes till den nya Musköbasen (Haninge). #### 48.2.1 Flottans lokala verksamhet i Karlskrona Under 1680‑talet kom den svenska örlogsflottan att ombaseras från Stockholm till Karlskrona (jfr 48.2). Som tillkomstår för det marina etablissementet liksom för staden räknas 1680\. Omfattande anläggningar för byggnation, underhåll, förläggning och mobilisering av flottan växte här fram under 1680‑90‑talen. Staden och flottans anläggningar kom att skyddas av omfattande befästningar. Flottans anläggningar i Karlskrona har över tid haft skiftande benämningar: flottans station (1937: örlogsstation) utgjorde i princip personalen på den till Karlskrona stationerade flottan dvs. officerskår, underofficerskår, underbefäl, matroskompanier, indelningsverkets båtsmanskompanier (jfr 7.5), hantverkskompanier, skeppsgossekompanier (jfr 48.5), sjöartilleriregementet, senare marinregementet m.fl. I stationen ingick skolor, sjukhus, samt övriga anläggningar för flottans underhåll som beklädnadsförråd, bagerier m.m. Till Karlskrona örlogsvarv som i visst avseende var underställt stationsbefälhavaren kommenderades personal från stationen vid sidan av den ordinarie varvspersonalen. Flottans verksamhet i Karlskrona har haft följande benämningar: Karlskrona station | 1773‑1937 ---|--- Karlskrona örlogsstation (under Sydkustens marindistrikt); verksamheten övertogs av Flottans skolor i Karlskrona. | 1937‑1955 Karlskrona örlogsvarv; verksamheten övertogs av | 1680‑1961 Karlskronavarvet AB, som 1970 överfördes från Försvarsdepartementet till Industridepartementet. | 1961‑1970 #### 48.2.2 Flottans lokala verksamhet i Stockholm Stockholm var den svenska flottans första huvudbas med skeppsgård ursprungligen i anslutning till slottet Tre Kronor (1523). Denna kom senare att flytta till nuvarande Blasieholmen och omkring 1640 till nuvarande Skeppsholmen, flottans huvudbas till 1676. Verksamheten här kom att upphöra först 1969 i och med Musköbasens etablering. Större delen av det marina etablissementet på Skeppsholmen flyttades efter 1676 successivt till Karlskrona som blev flottans nya huvudbas. Fram till 1715 bedrevs i Stockolm knappast någon marin verksamhet; fr.o.m. detta år stationerades här dock en eskader skärgårdsfartyg samtidigt som varvsresurser etablerades dels på Skepps‑ och Kastellholmarna, dels på Djurgården (Galärvarvet). Stationeringen av örlogsfartyg samt övrig örlogsmarin verksamhet i huvudstadsregionen har varit följande: Stockholms eskader | 1715-1757 ---|--- Stockholms eskader av Arméns flotta (skärgårdsflottan) | 1757-1766 Galärflottan i Stockholm (skärgårdsflottan) | 1766-1776 Svenska eskadern av Arméns flotta (skärgårdsflottan) | 1777-1824 Efter örlogsflottans och arméns flottas sammanslagning 1823 till Kungl Maj:ts Flotta kom Stockholmseskadern att benämnas: Stockholms station | 1824‑1937 ---|--- Stockholms örlogsstation (under Ostkustens marindistrikt); | 1937‑1955 verksamheten övertogs dels av Flottans kaserner på Skeppsholmen dels av chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Flottans kaserner på Skeppsholmen (under Marinkommando Ost) | 1956‑1959 ---|--- Stockholms örlogsvarv; verksamheten övergick 1966 till Ostkustens örlogsbas (ÖrlBO). | 1715‑1966 Hårsfjärdens örlogsdepå (sekundärbas); verksamheten flyttades 1969 till Musköbasen (ÖrlBO). | 1940‑1969 #### 48.2.3 Flottans lokala verksamhet i Göteborg Sjöstridskrafterna på västkusten fick redan 1523 det nuvarande Göteborg som bas. En skeppsgård (jfr 48.2.2) anlades 1540 vid Älvsborgs slott vid Göta älvs mynning. Denna ägde bestånd till 1611 och togs åter i bruk 1624. Ett varv anlades vid Stigberget 1662 (Gamla varvet, delvis i bruk tom 1825) samt ett år 1700 vid Billingen i Västra Frölunda (Nya varvet, flottans bas t o m 1992). Fr o m år 1700 kom en under längre perioder permanent sjöstyrka med Nya varvet som huvudbas att förläggas till västkusten enligt följande: Göteborgs eskader (1792‑1823: Göteborgs eskader av arméns flotta) | 1700‑1823 ---|--- Göteborgs station | 1824‑1854 Göteborgs depå under Stockholms station | 1854-1970 Göteborgs örlogsdepå under Stockholms station; fr.o.m. 1928 underställd Västkustens marindistrikt (48.1.1) | 1917-1943 Göteborgs örlogsstation efter 1955 Flottans skolor i Göteborg | 1943‑1955 Göteborgs örlogsvarv övergick 1966 till Västkustens örlogsbas | 1943‑1966 En sekundärbas inom Västkustens marinkommando inrättades dessutom år 1956 i Skredsvik: Gullmarens örlogsdepå (ÖGull). #### 48.2.4 Flottans lokala verksamhet i övrigt Utöver flottans lokala verksamhet i och omkring huvudbaserna Karlskrona, Stockholm och Göteborg har som ovan nämnts marina baser och andra verksamheter tidvis även varit förlagda till andra orter inom Sverige och det svenska väldet. Av dessa kan särskilt framhållas följande: _Kalmar_ : 1676‑1689. Flottans huvudstation var förlagd hit under övergångsskedet innan flottans nya huvudbas Karlskrona blivit helt etablerad. _Landskrona_ : 1807‑1818. En eskader av arméns flotta var förlagd hit under kriget 1788‑90. År 1807 förflyttades eskadern i Stralsund hit efter Pommerns ockupation. Den kom att benämnas Stalsunds‑Landskrona eskader av arméns flotta samt 1812‑1818 Landskrona fördelning av Göteborgs eskader. _Malmö_ : 1805‑1812. En eskader av arméns flotta var förlagd hit. Den förflyttades 1812 till Göteborg. _Gustafsvik_ : 1914‑24; 1943‑1967. En örlogsdepå anlades här vid Ångermanälvens mynning innanför kustartilleriets anläggningar på Hemsö under beredskapen 1914‑18. Den kom att lyda under Stockholms station. Fr.o.m 1943 då verksamheten återupptogs kom den att sortera under Norrlandskustens marindistrikt (48.1.1)/marinkommando. ### 48.3 KUSTARTILLERIET Kustartilleriet tillkom 1902 som eget truppslag inom marinen genom sammanslagning av kustfästningarnas besättningstrupper ‑ Vaxholms artillerikår (1889‑1901), Karlskrona artillerikår (1893‑1901) samt Fasta minförsvaret (1888‑1901). Kustartilleriförbanden var ursprungligen två, Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) samt Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). KA 1 hade från 1905 ett detachement i Fårösund och KA 2 ett detachement i Göteborg (Älvsborg). Det sistnämnda bildade 1915 Älvsborgs kustartillerikår (KA 3). År 1917 tillkom även ett detachement ur KA 1: Hemsö kustfästning och Luleå kustposition. År 1942 ersattes kustfästningarna av marina försvarsområden ‑ kustartilleriförsvar - inom resp marindistrikt enligt följande: Hemsö kustartilleriförsvar, Stockholms kustartilleriförsvar, Gotlands kustartilleriförsvar, Blekinge kustartilleriförsvar samt Göteborgs kustartilleriförsvar. Förbanden var följande: Härnösands kustartilleridetachement, Vaxholms kustartilleriregemente, Gotlands kustartillerikår, Karlskrona kustartilleriregemente samt Älvsborgs kustartilleriregemente. Under 1960‑80‑talen integrerades succesivt förbanden med kustartilleriförsvaren samt uppgick 1986‑90 i de nya marinkommandomyndigheterna (48.1.4). De omorganiserades 1994 till marinbrigader och maringrupper. #### 48.3.1 Kustartilleriförsvar Hemsö kustartilleriförsvar | Härnösand | 1942‑1947 ---|---|--- Hemsö marina försvarsområde | Härnösand | 1947‑1961 Norrlands kustartilleriförsvar (NK) ingick 1986‑1994 i Norrlandskustens marinkommando (MKN), ombildades 1994 till Härnösands maringrupp (HMG) med Härnösands kustartilleriregemnte (KA 5). | Härnösand | 1961‑1994 Stockholms skärgårds försvarsområde (Fo 46) uppgick 1947 i SK | Vaxholm | 1939‑1947 Stockholms kustartilleriförsvar (SK) sammanslogs 1984 med KA 1 (SK/KA 1) samt uppgick 1990 i Ostkustens marinkommando (MKO); ombildades 1994 till Andra kustartilleribrigaden (KAB 2). | Vaxholm | 1942‑1994 Gotlands kustartilleriförsvar (GK) sammanslogs 1960 med Gotlands kustartillerikår (KA 3) och 1976 med Gotlands kustartilleriregemente till GK/KA 3 samt ombildades 1994 till Fårösunds marinbrigad (FMB). | Fårösund | 1938‑1994 Blekinge kustartilleriförsvar (BK) var 1947‑1974 integrerat med Karlskrona Försvarsområde; sammanslogs 1980 med Karlskrona kustartilleri‑ regemente till BK/KA 2; ingick 1990 i Sydkustens marinkommando (MKS), ombildades 1994 till Fjärde kustartilleribrigaden (KAB 4). | Karlskrona | 1942‑1994 Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK) var 1958‑1975 integrerat med Göteborgs och Bohus samt> Hallands försvarsområde samt fr o m 1981 med Västkustens militärkommando. | Göteborg | 1942‑1980 #### 48.3.2 Kustartilleriförband Härnösands kustartilleridetachement (KA 4H); 1939‑1942 detachement från KA 1 resp KA 2. | Härnösand | 1943‑1953 ---|---|--- Härnösands kustartillerikår (KA 5) | Härnösand | 1953‑1975 Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) sammanslogs 1974 med Norrlands kustartilleri‑ försvar till NK/KA 5, vilket 1986‑1994 ingick i Norrlandskustens marinkommando (MKN); om‑ bildades 1994 till Härnösands maringrupp (HMG) | Härnösand | 1975‑1994 Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) sammanslogs 1984 med Stockholms kustartilleriförsvar till SK/KA 1, vilket 1990 uppgick i Ostkustens marinkommando (MKO); ombildades 1994 till Andra kustartilleribrigaden (KAB 2). | Vaxholm | 1902‑1994 Gotlands kustartillerikår (KA 3); 1905‑1919 detachement från KA 1, sammanslogs 1960 med Gotlands kustartilleriförsvar. | Fårösund | 1937‑1975 Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) samorganiserat med Gotlands kustartilleriförsvar GK/KA 3; ombildades 1994 till Fårösunds marinbrigad (FMB). | Fårösund | 1976‑1994 Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) sammanslogs 1980 med Blekinge kustartilleriförsvar till BK/KA 2, vilket från 1990 ingick i Sydkustens marinkommando (MKS); ombildades 1994 till Fjärde kustartilleribrigaden (KAB 4). | Karlskrona | 1902‑1994 Älvsborgs kustartillerikår; 1902‑1914 detachement från KA 2. | Göteborg | 1915‑1926 Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4); 1939‑1942 detachement från KA 1 och KA 2; KA 4 ingick 1981‑1986 i Västkustens militärkommando, därefter i Västkustens marinkommando (MKV) samt ombildades 1994 till Göteborgs marinbrigad (GMB). | Göteborg | 1942‑1994 ### 48.4 MARINENS SKOLOR Berga örlogsskolor (BÖS); före 1955 Marinens underofficersskola. | 1955- ---|--- Flottans skolor i Göteborg | 1955-1959 Flottans sjömansskola i Karlskrona före 1943 resp efter 1951 under Karlskrona örlogsstation. | 1943-1951 Flottans skolor i Karlskrona uppgick 1960 i Karlskrona örlogsskolor (KÖS). | 1956-1959 Karlskrona örlogsskolor (KÖS) uppgick 1984 i Sydkustens örlogsbas (ÖrlBS). | 1960-1984 Kustartilleriets skjutskola (KAS), fr o m 1991 Kustartilleriets stridsskola | Karlskrona / Täby | 1902-1990 Kustartilleriets stridsskola (KAS) | Täby | 1991- Marinens officershögskola (MOHS) | Karlskrona | 1984- Marinens officershögskola i Göteborg (kustartilleriet) uppgick 1984 i MOHS | | 1981-1984 Marinens officershögskola i Karlskrona (flottan) uppgick 1984 i MOHS | | 1981-1984 Marinens underofficersskola (MUOS) uppgick 1955 i Berga örlogsskolor (BÖS) | Berga | 1946-1955 Sjökrigshögskolan (KSHS) uppgick 1961 i Militärhögskolan (MHS) | Stockholm | 1898-1961 Sjökrigsskolan (KSS) ingick före a867 i Krigsskolan (Karlberg) samt uppgick 1987 i Marinens officershögskola (MOHS) | Stockholm / Täby | 1867-1987 ### 48.5 SKEPPSGOSSEKÅREN Skeppsgosseinstitutionen, som tillkom 1685 och upphörde 1939, var rekryteringsbas för flottans underofficerskår. Kompanier inrättades fr.o.m 1752 (Karlskrona, 1824 Stockholm) Gemensam kårchef tillkom 1875. Skeppsgossekåren i Karlskrona | 1828‑1939 ---|--- Skeppsgossekåren i Marstrand lydde under Stockholms örlogsstation, ingick 1937‑1939 i Skeppsgossekåren i Karlskrona. | 1907‑1937 ### 48.6 MARINA HELIKOPTERFÖRBAND Helikopterförbanden lydde under resp marindistrikt (48.1.1) före 1966, örlogsbas (48.1.3) 1966‑1990 och marinkommando (48.1.4) 1990‑ . Första helikopterdivisionen (1.hkpdiv) 1989- 11. helikopterdivisionen | Berga | 1957‑1989 ---|---|--- Andra helikopterdivisionen (2.hkpdiv) 1989- 12. helikopterdivisionen | Torslanda/Säve | 1959‑1989 Helikopterförsöksförbandet | Berga | 1975‑1982 Elfte helikopterdivisionen (11.hkpdiv) | Berga | 1989‑ Tolfte helikopterdivsionen (12.hkpdiv) | Säve | 1989‑ Trettonde helikopterdivisionen (13.hkpdiv) | Kallinge | 1987‑ ## 49\. FLYGVAPNET Flygvapnet, som är en av den svenska försvarsmaktens tre försvarsgrenar, bildades 1926. I Flygvapnet uppgick då Fälttelegrafkårens (Ing3) flygkompani på Malmslätt och Marinens flygväsende. Flygvapnet utökades kraftigt genom 1936 års försvarsbeslut, då det fick en egen officersrekrytering. Under det andra världskriget förstärktes det ytterligare. Under de senaste åren har en reducering av Flygvapnets organisation genomförts. ### 49.1 Flygeskadrar Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle en flygeskaderchef i krig föra det omedelbara befälet över de krigsförband som ingick i eskadern. I fred var hans uppgifter att planlägga övningar, inspektera flottiljövningar och leda samövningar och större tillämpningsövningar. Han skulle således inte ha ständigt befäl över flottiljer. Flygeskadern organiserades i samband med beredskapens inträde 1939 och upplöstes (förutom staben) under senare delen av 1940. Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle fyra flygeskadrar vara ständigt organiserade och i fred föra befäl över de ingående flottiljerna angående taktiska och operativa övningar. Fördelningen av flygets flottiljer till eskadrarna varierade under tiden efter 1 juli 1945, då alla fyra flygeskadrarna hade organiserats. Första flygeskadern hade attackuppgifter, andra och tredje hade jaktuppgifter och fjärde hade spaningsuppgifter. Den 1 oktober 1957 övertog flygeskadrarna även flygbasområdenas uppgifter. Andra, tredje och fjärde eskadrarna upphörde 1 okt 1966 och deras uppgifter övertogs av militärområdesstaberna. Första eskadern upphörde 1995. Flygeskadern | Karlsborg | 1939‑1942 ---|---|--- Första flygeskadern (E 1) | Stockholm | 1942‑1957 Göteborg | 1957‑1995 Andra flygeskadern (E 2) | Göteborg | 1942‑1957 Ängelholm | 1958‑1966 Tredje flygeskadern (E 3) | Stockholm | 1942‑1966 Fjärde flygeskadern (E 4) | Stockholm | 1942‑1957 Luleå | 1957‑1966 ### 49.2 Flygbasområden Enligt 1942 års försvarsbeslut uppdelades landet territoriellt i fem flygbasområden. Det östra resp övre Norrlands flygbasområde uppsattes 1 juli 1942, de övriga ett år senare. Flygbasområdena upphörde den 1 okt 1957. Uppgifterna övertogs av flygeskadrarna. Flygbasområdenas uppgift var att svara för bas‑ och underhållstjänsten inom resp område, efter 1948 även för luftbevakningen. Södra flygbasområdet (FlyboS) | Ängelholm | 1943‑1957 ---|---|--- Västra flygbasområdet (FlyboW) | Göteborg | 1943‑1957 Östra flygbasområdet (FlyboÖ) | Stockholm | 1942‑1957 Norra flygbasområdet (FlyboN) | Östersund | 1943‑1957 Övre Norrlands flygbasområde (FlyboÖN) | Luleå | 1942‑1957 ### 49.3 Förband och skolor Enligt 1925 års försvarsbeslut organiserades det nya flygvapnet på fyra flygkårer (F 1‑F 4) samt en flygskola (F 5). I 1936 års försvarsbeslut omvandlades kårerna till flottiljer samtidigt som det beslöts om upprättandet av ytterligare tre flottiljer. Av dessa tillkom F 8 1938, F 6 1940 och F 7 1940. Under det andra världskriget tillkom ytterligare förband: F 9, F 10, F 11, F 12, F 13, F 14, F 15, F 16, F 17, F 21. År 1946 sattes F 18 upp. Första flygkåren (F1) | Västerås | 1926-1936 ---|---|--- | Västmanlands flygflottilj (F1) | 1936-1983 Andra flygkåren (F2) | Hägernäs | 1926-1936 | Roslagens flygflottilj (F2) | 1936-1949 | Roslagens flygkår (F2) | 1949-1974 Tredje flygkåren (F3) | Malmen | 1926-1936 | Östgöta flygflottilj (F3) | 1936-1974 Fjärde flygkåren (F4) | Frösön | 1936-1974 | Jämtlands flygflottilj (F4) | 1936- Flygskolan (F5) | Ljungbyhed | 1926-1929 | Flygskolkåren (F5) | 1929-1936 | Flygkrigsskolan (F5) | 1936-1943 | Krigsflygskolan (F5) | 1943-1998 Västgöta flygflottilj (F6) | Karlsborg | 1939-1994 Skaraborgs flygflottilj (F7) | Såtenäs | 1940- Svea flygflottilj (F8) | Barkarby | 1938-1963 Svea flygkår (F8) | Barkarby | 1963-1973 Göta flygflottilj (F9) | Säve | 1940-1969 Tionde flygflottiljen (F10) | Malmö | 1940-1943 | Skånska flygflottiljen (F10) | 1943-1945 | Ängelholm | 1945- Södermanlands flygflottilj (F11) | Nyköping | 1941-1979 Kalmar flygflottilj (F12) | Kalmar | 1942-1980 Bråvalla flygflottilj (F13) | Norrköping | 1943-1994 Hallands flygflottilj (F14) | Halmstad | 1944-1961 | Hallans flygkår (F14) | 1961-1972 | Flygvapnets Halmstadsskolor (F14) | 1972- Hälsinge flygflottilj (F15) | Söderhamn | 1945-1997 Upplands flygflottilj (F16) | Uppsala | 1943- Blekinge flygflottilj (F17) | Ronneby | 1944- Södertörns flygflottilj (F18) | Tullinge | 1946-1974 | Flygvapnets Södertörnsskolor (F18) | 1974-1986 Flygkadettskolan (F20) | Uppsala | 1942-1944 | Flygkadettskolan (F20) | 1944-1966 | Flygvapnets krigsskola (F20) | 1966-1982 | Flygvapnets krigshögskola (F20) | 1982-1986 | Flygvapnets Uppsalaskolor (F20) | 1986- Norrbottens flygbaskår (F21) | Luleå | 1941-1961 | Norrbottens flygflottilj (F21) | 1961- Flygkrigshögskolan (FKHS) uppgick i Militärhögskolan | Stockholm | 1939-1961 Flygvapnets bomb- och skjutskola (FBS) ingick därefter i Flygvapnets Uppsalaskolor (F20); namnbyte 1981 till Flygvapnets flygbefälsskola | Stockholm | 1944-1973 Linköping | 1974-1983 Uppsala | 1984-1985 Flygvapnets centrala skolor (FCS); verksamheten övertogs av Hallands flygkår. | Västerås | 1942-1961 Flygvapnets flygbefälsskola se Flygvapnets bomb‑ och skjutskola | | Nedan redovisas de enskilda skolor som 1997 ingår i Flygvapnets ovan angivna skolor (F 5, F 14, F 20). Årtal inom parentes anger skolans grundningsår. Det bör observeras att det är inte alls säkert att skolan alltid tillhört det förband som den 1997 tillhör. Skolan kan även ha bytt namn. I Krigsflygskolan (F 5) ingår 1997 följande skolor: --- | Flygskolan Trafikflygarhögskolan (1984; jfr kap. 42) Flygvapnets flygtrafiktjänstskola (1964) Flygvapnets väderskola (1951) I Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) ingår 1997 följande skolor: | Flygvapnets officershögskola (1981) Flygvapnets basbefälsskola (1972) Flygvapnets sambands‑ och stabstjänstskola (1972) Flygvapnets tekniska skola (1972) Informationsteknologiskolan (1995) Flygvapnets markteletekniska skola (1966) I Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) ingår 1997: | Flygvapnets krigshögskola (1936) Flygvapnets flygbefälsskola (1943) Flygvapnets stridslednings‑ och luftbevakningsskola (1947) Försvarets tolkskola (1957) ## 50\. FORTIFIKATIONENS REGIONALA ENHETER Fortifikationen fick 1721 en regional organisation med brigader/stater med underlydande fästningar: Stockholmsbrigaden (Stockholm , Vaxholm, Dalarö) | 1721‑1778 ---|--- Karlskronabrigaden (Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Borgholm) | 1721‑1778 Skånska brigaden (Malmö, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Varberg) | 1721‑1778 Göteborgsbrigaden (Göteborg, Bohus, Karlsten, Uddevalla, Eds Skans, Jämtland) | 1721‑1778 Finska brigaden (Viborg, senare övriga finska fästningar) | 1721‑1778 Livländska brigaden (trädde aldrig i funktion) | Pommerska staten (Stralsund) | 1721‑1778 Gotländska staten (Karlsvärd, uppgick i Karlskronabrigaden) | 1721‑1722 År 1778 förändrades brigadindelningen bl.a. genom Karlskronabrigadens införlivande i Stockholmsbrigaden: Första eller Livbrigaden (f.d. Stockholms och Karlskrona) | 1778‑1798 ---|--- Andra eller Västgötabrigaden | 1778‑1798 Tredje eller Skånska brigaden | 1778‑1798 Fjärde eller Finska brigaden | 1778‑1798 Pommerska staten | 1778‑1798 Brigadindelningen upphörde 1798 och ersattes 1811 med regional organisation med fortifikationsbefäl i resp fästning. En centralisering skedde därefter genom viss sammanslagning bl.a. 1845 och 1846 varefter slutligen det år 1899 infördes en regional organisation med sju fortifikationsområden. Dessa upphörde 1908 och deras uppgifter överfördes till resp. arméfördelning vars område de omfattade. I. Fortifikationsområdet exkl. Karlskrona fästning. | Helsingborg | 1899‑1908 ---|---|--- II. Fortifikationsområdet | Linköping | 1899‑1908 III. Fortifikationsområdet exkl. Karlsborgs resp Älvsborgs fästning. | Skövde | 1899‑1908 IV. Fortifikationsområdet exkl. Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästningar. | Stockholm | 1899‑1908 V. Fortifikationsområdet | Stockholm | 1899‑1907 VI. Fortifikationsområdet exkl. Bodens fästning. | Härnösand | 1899‑1908 Gotlands fortifikationsområde lydde under Militärbefälet på Gotland. | Visby | 1899‑1907 ## 51\. FÄSTNINGAR Fästningarna lydde till sin huvuddel under Krigskollegium (och Arméförvaltningen efter 1865) med undantag av Karlskrona (jfr 48.2.1) som hörde till flottan (1902‑42: kustartilleriet), Vaxholm som 1662‑79 lydde under amiralitetet och 1902‑1942 under kustartilleriet, samt Älvsborg som 1904‑1942 även hörde till kustartilleriet. Av de mindre hörde Dalarö 1662‑ 77 till amiralitetet och Fårösund, Hemsö och Hörningsholm till kustartilleriet (48.3). Om straffarbete på fästning se kap. 2.4. Bodens fästning | 1907- ---|--- Bohus fästning | 1666-1786 Dalarö fästning | 1656-1854 Fårösunds fästning benämndes 1904-15 Kustposition | 1904-1919 Göteborgs fästning | 1684-1898 Hemsö fästning ersattes 1942 av Hemsö kustartilleriförsvar (48.3.1) | 1917-1942 Helsingborgs fästning | 1658-1869 Hörningsholms fästning benämndes 1904-1915 Kustposition | 1904-1927 Jönköpings fästning | 1658-1833 Kalmar fästning | (1563)-1823 Karlsborgs fästning | 1832-1927 Karlshamns fästning | 1658-1865 Karlskrona fästning begreppet fästning upphörde 1942 och ersattes av Blekinge kustartilleriförsvar (BK). | 1679-1942 Karlstens fästning | Marstrand | 1658-1882 Kristianstads fästning | 1658-1881 Landskrona fästning | 1658-1881 Malmö fästning | 1658-1881 Nya Älvsborgs fästning | Göteborg | 1661-1869 Tingstäde fästning (förrådsfästning) | 1915-1966 Vanäs fästning (uppgick 1832 i Karlsborg) | 1819-1832 Varbergs fästning | 1645-1830 Vaxholms fästning verksamheten övertogs 1942 av Stockholms kustartilleriförsvar (jfr 48.3.1) | (1549)-1942 Ystads fästning | 1676-1869 Älvsborgs fästning utgjordes av befästningar i Göteborgs skärgård; verksamheten överfördes 1942 till Göteborgs kustartilleriförsvar (GK) | 1904-1942 ## 52\. KOMMENDANTER OCH INFANTERIBEFÄLHAVARE Fortifikationsbefälhavaren i Boden | 1901‑1906 ---|--- Kommendantskapet i Boden ingick från 1951 i militärbefälsstaben och från 1976 i Bodens försvarsområde Fo 63 (jfr 47.2). | 1907‑1951 Fortifikationsbefälhavaren i Vanäs fästning | 1819‑1831 Kommendantskapet i Vanäs fästning | 1831‑1832 Kommendantskapet i Karlsborgs fästning | 1832‑1927 Platsbefälhavarskapet i Karlsborg | 1927‑1942 Platsbefälet i Karlsborg | 1943‑1956 Överkommendanten för Stockholms garnison | 1818‑1938 Överkommendantskapet | 1938‑1942 Överkommendantsexpeditionen, tillika försvarsområdesstab. | 1942‑1954 Garnisonsavdelningen ingår i Stockholms försvarsområde Fo 44. | 1954‑ Infanteribefälhavarstaben i Karlskrona ingick i Sydkustens marindistrikt (48.1.1)/Karlskrona kustartilleriförsvar (48.3.1). | 1937‑1957 Infanteribefälhavarstaben i Vaxholm ingick i Ostkustens marindistrikt/Stockholms kustartilleriförsvar. | 1937‑1955 ## 53\. INSKRIVNINGSVÄSENDET Sedan 1812 har män i Sverige haft skyldighet att göra värnplikt. Omfattningen av denna skyldighet har växlat avsevärt under årens lopp. Detsamma har organisationen av inskrivning och uttagning gjort. På Gotland fanns redan från 1811 (‑1885) en särskild beväringsinrättning, Gotlands nationalbeväring. ### 53.1 Perioden 1812-1885 Inskrivningen skedde under denna tid vid s.k. beväringsmönstringar. Någon särskild inskrivningsorganisation fanns inte utan inskrivningen skedde vid vissa regementen, huvudsakligen infanteriregementen; i Stockholm även vid det värnpliktiga s.k. Livbeväringsregementet.. ### 53.2 Perioden 1886-1901 Enligt 1885 års värnpliktslag indelades landet i 31 inskrivningsområden (jfr 7.5), vilka var knutna till **infanteriregementena** (jfr 47.3.1) och hade samma namn som dessa. Inskrivningsområdena indelades i bataljonsområden, dessa i kompaniområden och dessa i sin tur i avdelningsområden. I den fasta organisationen är det dock endast utöver inskrivningsområdena kompaniområdena som framträder klart. Under perioden skedde smärre förändringar i organisationen. I det följande angivna orten för inskrivningsområdena (io) visar var resp regementes huvudexpedition låg. Andra livgrenadjärregementets io | Linköping | 1893‑1901 ---|---|--- Blekinge bataljons io | Ronneby | 1886‑1901 Bohusläns regementes io | Uddevalla | 1886‑1901 Dalregementets io | Falun | 1886‑1901 Första livgrenadjärregementets io | Linköping | 1893‑1901 Gotlands regementes io | Visby | 1886‑1901 Göta livgardes io | Stockholm | 1893‑1901 Hallands bataljons io | Halmstad | 1886‑1901 Hälsinge regementes io | Gävle | 1886‑1901 Jämtlands fältjägarregementes io | Östersund | 1886‑1901 Jönköpings regementes io | Jönköping | 1886‑1901 Kalmar regementes io | Eksjö | 1886‑1901 Kronobergs regementes io | Växjö | 1886‑1901 Livgardesregementenas till fot io | Stockholm | 1886‑1893 Livgrenadjärregementenas io | Linköping | 1886‑1893 Livregementets grenadjärkårs io | Västerås | 1886‑1893 Livregementets till fot io | Örebro | 1893‑1901 Norra skånska infanteriregementets 1. io | Helsingborg | 1886‑1901 Norra skånska infanteriregementets 2. io | Helsingborg | 1886‑1901 Norrbottens regementes io | Luleå | 1886‑1901 Närkes regementes io | Örebro | 1886‑1893 Skaraborgs regementes io | Skövde | 1886‑1901 Smålands grenadjärkårs io | Eksjö | 1886‑1901 Svea livgardes io | Stockholm | 1893‑1901 Södermanlands regementes io | Strängnäs | 1886‑1901 Södra skånska infanteriregementets io | Malmö | 1886‑1901 Upplands regementes io | Uppsala | 1886‑1901 Värmlands fältjägarkårs io | Karlstad | 1886‑1901 Värmlands regementes io | Karlstad | 1886‑1901 Västerbottens regementes io | Umeå | 1886‑1901 Västernorrlands regementes io | Härnösand | 1886‑1901 Västgöta‑Dals regementes io | Vänersborg | 1886‑1901 Västgöta regementes 1. io | Skövde | 1886‑1901 Västgöta regementes 2. io | Skövde | 1886‑1901 Västmanlands regementes io | Västerås | 1886‑1901 Älvsborgs regementes io | Borås | 1886‑1893 Älvsborgs regementes 1. io | Borås | 1893‑1901 Älvsborgs regementes 2. io | Borås | 1893‑1901 ### 53.3 Perioden 1902-1969 Inskrivningssystemet ändrades efter 1901 års härordning. Inskrivningsområdena motsvarade visserligen fortfarande ett infanteriregementes område, men de fick nya namn. Antalet inskrivningsområden var 26 stycken, men minskades 1926 till 21 stycken. I varje inskrivningsområde ingick ett antal s.k. rullföringsområden. Genom riksdagens beslut 1942 försvann dessa från inskrivningsorganisationen och kvar blev endast 21 inskrivningsområden. Till inskrivningsområden hörde också s.k. landstormsområden. Som framgår av namnet registrerades i dessa de personer som tillhörde landstormen. Genom 1942 försvarsbeslut omorganiserades denna del av försvaret och i stället för landstormen inrättades hemvärnet (jfr 40.3). År 1969 ändrades inskrivningsorganisationen i samband med Värnpliktverkets tillblivelse. För sjörullföringsområden, se s 53.5. Blekinge io | Karlskrona | 1902‑1927 ---|---|--- Gotlands io (Io 18) | Visby | 1902‑1969 Gävleborgs io (Io 14) | Gävle | 1902‑1969 Hallands io (Io 16) | Halmstad | 1902‑1969 Jämtlands io (Io 5) | Östersund | 1902‑1969 Jönköpings io | Jönköping | 1902‑1927 Kalmar io | Eksjö | 1902‑1927 Kopparbergs io (Io 13) | Falun | 1902‑1969 Kronobergs io (Io 11) | Växjö | 1902‑1969 Malmöhus norra io (Io 6) | Helsingborg | 1902‑1969 Malmöhus södra io (Io 7) | Malmö | 1902‑1969 Norra Smålands io (Io 7) | Eksjö | 1902‑1969 Norrbottens io (Io 21) | Luleå | 1902‑1969 Skaraborgs io (Io 9) | Skövde | 1902‑1969 Stockholms io (Io 1) | Stockholm | 1902‑1969 Södermanlands io (Io 10) | Södertälje | 1902‑1969 Uppsala io (Io 8) | Uppsala | 1902‑1969 Värmlands io (Io 2) | Karlstad | 1902‑1969 Västerbottens io (Io 20) | Umeå | 1902‑1969 Västernorrlands io (Io 21) | Härnösand | 1902‑1969 Västgöta‑Bohus io (Io 17) hette 1902‑1927 Göteborgs och Bohus inskrivningsområde | Uddevalla | 1902‑1969 Västmanlands io | Västerås | 1902‑1927 Älvsborgs io (Io 5) | Borås | 1927‑1969 Älvsborgs norra io | Skövde | 1902‑1927 Älvsborgs södra io | Borås | 1902‑1927 Örebro io (Io 3) | Örebro | 1902‑1969 Östergötlands io (Io 4) | Linköping | 1927‑1969 Östergötlands västra io | Linköping | 1902‑1927 Östergötlands östra io | Linköping | 1902‑1927 ### 53.4 Perioden 1969-1995 År 1969 upphörde landets indelning i inskrivningsområden. I stället delades landet in i tre värnpliktskontor (södra, östra och norra), vardera indelade i två inskrivningscentraler, södra i Södra och Västra, östra i Östra och Bergslagens, norra i Nedre Norrlands och Övre Norrlands. Organisationen ändrades 1976, då inskrivningscentralerna bytte namn till värnpliktskontor. Dessa ingick fr.o.m. 1 juli 1976 som enheter i myndigheten Värnpliktsverket. År 1981‑1991 fanns även ett Värnpliktskontor för marinen. Det sammanslogs 1991 med Östra värnpliktskontoret till Mellersta värnpliktskontoret. År 1995 lades Värnpliktsverket ned och i stället finns fr.o.m. den 1 juli 1995 Totalförsvarets pliktverk, vanligtvis kallat Pliktverket. Värnpliktskontoren ersattes vid samma tidpunkt av regionkontor som är närmare knutna till huvudkontoret. Bergslagens värnpliktskontor (VKB) | Karlstad | 1969‑1995 ---|---|--- Mellersta värnpliktskontoret (VKM) | Solna | 1991‑1995 Nedre norra värnpliktskontoret (VKNN) | Östersund | 1969‑1995 Södra värnpliktskontoret (VKS) | Kristianstad | 1969‑1995 Värnpliktskontoret för marinen (VKM) | Solna | 1981‑1991 Västra värnpliktskontoret (VKV) | Göteborg | 1969‑1995 Östra värnpliktskontoret (VKÖ) | Solna | 1969‑1991 Övre norra värnpliktskontoret (VKÖN) | Boden | 1969‑1995 ### 53.5 Sjörullföringsområden 1902-1942 Inskrivningen av värnpliktiga till flottan skedde t.o.m. 1901 i resp inskrivningsområde. Fr.o.m. 1902 kom de som redan var inskrivna vid landets 30 sjömanshus att tillhöra ett sjörullföringsområde. Sjörullföringsområdena var 1902‑1927 sex till antalet, 1927‑1937 fyra stycken och 1938‑1942 fem stycken (jfr 7.5). Fr.o.m. 1942 avskaffades sjörullföringsområdena och inskrivningen skedde vid inskrivningsområden. Göteborgs sjörullföringsområde | Göteborg | 1902‑1942 ---|---|--- Härnösands sjörullföringsområde | Härnösand | 1902‑1942 Karlskrona sjörullföringsområde | Karlskrona | 1902‑1927 1938‑1942 Malmö sjörullföringsområde | Malmö | 1902‑1942 Stockholms sjörullföringsområde | Stockholm | 1902‑1942 Strömstads sjörullföringsområde | Strömstad | 1902‑1942 ## 54\. SJUKHUS Det äldsta garnisonssjukhuset i Sverige var det i Stockholm. Till en början hade det gemensam styrelse med Karolinska institutet, men fick 1829 en egen direktion. Under åren 1898‑1906 hörde sjukhuset till Svea Trängbataljon. Från 1906 låg det under fjärde arméfördelningen. Med tiden gavs även civila patienter vård på garnisonssjukhuset; detta naturligtvis efter överenskommelse. År 1958 lades garnisonsjukhuset i Stockholm ned och landstinget övertog patienterna. På slutet hade de flesta patienter på garnisonssjukhuset varit civila. Den utveckling som här antytts för garnissonssjukhuset i Stockholm har i stort sett även varit aktuell för de övriga garnisonssjukhusen (jfr kap. 13.2). Krigssjukhusen upprättades med stöd av en lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara (1939:310 med kompletterande föreskrifter 1939:581, 634). Upprättandet av krigssjukhus ingick i 1937 års krigssjukvårdsplan. Krigssjukhusen var underställda Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Krigssjukhusen demobiliserades vid krigsslutet. Garnisonssjukhuset i Boden | 1911‑1956 ---|--- Garnisonssjukhuset i Eksjö | 1923‑1958 Garnisonsjukhuset i Karlsborg | 1878‑1960 Garnisonsjukhuset i Linköping | 1823‑1949 Garnisonssjukhuset i Skövde | 1908‑1955 Garnisonssjukhuset i Sollefteå | 1937‑1961 Garnisonssjukhuset i Stockholm | 1811‑1958 Krigssjukhuset i Hemse | 1939‑1945 Krigssjukhuset i Klintehamn | 1939‑1945 Krigssjukhuset i Lärbro | 1939‑1945 Krigssjukhuset i Visby | 1939‑1945 Krigssjukhuset i Skövde | 1940‑1945 Krigssjukhuset i Strömsund | 1942‑1943 Krigssjukhuset i Ånge | 1940‑1945 Krigssjukhuset i Malmö | 1940‑1945 ## 55\. PASSEVOLANSKOMMISSARIAT Passevolanskommissariat inrättades 1815. Deras uppgift var att sörja för regementenas underhåll, sjukvård och övriga behov i samband med möten och mönstringar samt ansvara för medel, persedlar och vissa byggnader m.m. De stod under Krigskollegiums överinseende. År 1830 upphörde kommissariaten och deras uppgifter övertogs av regementenas regementskommissarier. 1\. Passevolanskommissariatet | Örebro | 1815‑1830 ---|---|--- 2\. Passevolanskommissariatet | Västerås | 1815‑1830 3\. Passevolanskommissariatet | Vimmerby | 1815‑1830 4\. Passevolanskommissariatet; vid Herrevadskloster fanns verksamhet före och efter den egentliga passevolanskommissariatsperioden | Herrevadskloster | 1785‑1899 5\. Passevolanskommissariatet | Västgöta" | 1794‑1830 6\. Passevolanskommissariatet | Nora | 1815‑1830 ## 56\. REMONTVÄSENDET Remonteringskommissionen tillkom 1882 med uppgift att verkställa de för krigsmakten behövliga inköpen av remonter (nya, ännu inte inridna hästar). År 1896 övertogs kommissionens uppgifter av remonteringsstyrelsen (först i Malmö, efter 1909 i Stockholm). Denna upphörde 1928 och ersattes av remonteringsnämnden. Remonteringsväsendet bestod förutom denna centrala myndighet av lokala remontdepåer (jfr kap. 27.1). Vid årsskiftet 1943/44 upplöstes remonteringsväsendet och uppgifterna övertogs av arméförvaltningens häst ‑ och veterinärmaterielbyrå. Remontdepåer --- Björnö | 1902‑1924 Frösö | 1910‑1926 Gudhem | 1904‑1958 Herrevadskloster | 1902‑1957 Ottenby | 1894‑1924 Utnäslöt | 1891‑1927 ## 57\. RÄTTSVÅRDEN Vid de militära förbanden har, alltsedan dessa fått en fastare organisation under 1500‑ och 1600‑talen, förbandschefen utdömt straff för olika förseelser. Krigsartiklarna från 1621 är den första egentliga militära lagboken. Vid behov sammanträdde regementets (motsv.) krigsrätt, vars beslut protokollfördes i en dombok, även kallad krigsrättsprotokoll. Vid flottan fanns särskilda **stationskrigsrätter**. Krigsrätterna vid förband upplöstes den 30 juni 1948. Även för tiden därefter har förbanden haft möjlighet att utdöma straff för vissa ärenden i disciplin‑ och ersättningsmål. Genom 1914 års lag om krigsdomstolar och rättegångar infördes särskilda **krigsdomare** som ordförande i regementskrigsrätten/stationskrigsrätten. Ibland var dessa domare ordförande i rätterna på flera förband på samma garnisonsort. Krigsdomareämbetet upphörde också 1948. Krigsfiskaler var alltsedan 1600‑talet åklagare i **Krigshovrätten** och motsvarande domstolar, men från 1914 överfördes titeln till att gälla allmän åklagare vid krigsdomstolar. Ämbetet upphörde 30/6 1948. Från de lägre krigsrätterna kunde mål överklagas till högre instans. I 1621 års krigsartiklar omtalas en "Överste krigsrätt i fält", som krigsmaktens högsta domstol. En krigsrätt inrättades i Stockholm, vilken från 1636 blev en del av den högsta lantmilitära myndigheten, Krigskollegium. I mars 1683 inrättades en generalkrigsrätt. Denna upphörde 1774 och därmed blev Krigskollegium åter högsta rättsinstans för armén. I flottan hade särskilda **amiralitets****överrätter** inrättats i Stockholm och Karlskrona år 1717, medan arméns flottas överrätt tillkom c:a 1760. Den 16 maj 1791 inrättades dock en för hela krigsmakten gemensam krigshovrätt. Under 1790‑talet växlade organisationen med en kortvarig generalkrigsrätt i Stockholm och en amiralitetshovrätt i Karlskrona. Från 1797 fungerade dock Krigshovrätten som krigsmaktens domstol i andra instans, i krigstid kompletterad med särskilda generalkrigsrätter. Fr.o.m. 1916 upphörde Krigshovrättens självständiga ställning och den blev en del av Svea **hovrätt** , innan Krigshovrätten helt avskaffades den 30/6 1949. Särskilda militära polisfunktioner har funnits, främst **timmermannen** som före år 1815 även fungerade som bödel och ordningens upprätthållare inom förbandet. Från omkring år 1900 fanns en **varvspolis** vid Stockholms örlogsvarv. År 1914 bestämdes att särskilda **krigspoliser** skulle ansvara för ordningen inom krigsmakten, framför allt efter mobilisering. Redan i fredstid fanns det från 1903 **fästningspoliser** i Boden och Karlsborg. De förra uppgick i den kommunala polisen 1942 och de senare först år 1952. I krig ingick fästningspoliserna i krigspolisorganisationen. Från år 1941 utvecklades den militära polisverksamheten, i och med att en utbyggd utbildning startade för personalen som skulle tjänstgöra som fältpoliser vid staber och förband. Under beredskapen fanns t.ex. en **landstormspolis** i Trollhättan. År 1964 ändrades namnet till det nu gällande **militärpolis**. ## 58 FABRIKER OCH FÖRRÅD ### 58.1. Ammunitionsfabriker Ammunitionsfabriken under Arméförvaltningen 1887‑1944 och under Försvarets fabriksstyrelse 1944‑1969 (Vanäsverken) samt övergick 1969 till Industridepartementet. | Karlsborg | 1887‑1969 ---|---|--- Ammunitionsfabriken Marieberg under Arméförvaltningen 1876‑1944 och under Försvarets fabriksstyrelse 1944‑1950; verksamheten överflyttades 1950 till Zakrisdalsverken i Karlstad. | Stockholm | 1876‑1950 Ammunitionsfabriken under Arméförvaltningen. | Norrköping | 1916‑1919 Ammunitionsfabriken Zakrisdalverken under Arméförvaltningen 1941‑1944 därefter under Försvarets fabriksstyrelse, övergick 1969 till Industridepartementet. | Karlstad | 1941‑1969 ### 58.2 Tvätt- och reparationsanstalter (under Försvarets Fabriksverk, sedan till landstingen) Tvätteriet i Alingsås | 1963‑1969 ---|--- Tvätteriet i Boden | 1948‑1969 Tvätteriernas centralkontor i Eskilstuna | 1963‑1969 Tvätteriet i Karlskrona | 1946‑1969 Tvätteriet i Karlstad | 1955‑1969 Tvätteriet i Landskrona | 1944‑1969 Tvätteriet i Lund | 1962‑1969 Tvätteriet i Långsele | 1948‑1969 Tvätteriet i Ockelbo | 1960‑1969 Tvätteriet i Stockholm (Hässelby) | 1946‑1969 Tvätteriet i Umeå | 1952‑1969 Tvätteriet i Visby | 1945‑1969 Tvätteriet i Ödeshög | 1960‑1969 ### 58.3 Ammunitionsförrådsgrupper Arméns ammunitionsförråd indelades 1940 i fem regionala grupper. De lydde 1940‑1955 under Krigsmaterielverket med föregångare, 1956‑1966 under Armétygförvaltningen samt därefter under resp. militärområdes tygförvaltning (jfr 46.3). Ammunitionsförrådsgrupp Mellansverige | 1957‑1966 ---|--- Ammunitionsförrådsgrupp Norrland | 1957‑1966 Ammunitionsförrådsgrupp Sydsverige | 1957‑1966 Ammunitionsförrådsgrupp Västsverige | 1957‑1966 Ammunitionsförrådsgrupp Övre Norrland | 1957‑1966 Arméns centrala beklädnadsverkstad i Stockholm (ACB) under Försvarets Fabriksverk | 1919‑1969 ### 58.4 Arméns centralmagasin Arméns centralmagasin i Hässleholm (ACH); verksamheten övertogs fr.o.m. 1966 av Södra militärområdets intendenturförvaltning (jfr 46.2). | 1919‑1966 ---|--- Arméns centralmagasin i Kil (ACK) | 1946‑1959 Arméns centralmagasin i Motala (ACM) | 1946‑1950 Arméns centralmagasin i Norberg (ACN) | 1959‑1966 Arméns centralmagasin i Tingstäde (ACT) | 1935‑1949 Arméns centralmagasin i Östersund (ACÖ) | 1944‑1949 Arméns drivmedelsanläggning i Moheda; verksamheten övertogs fr.o.m. 1966 av Södra militärområdets intendenturförvaltning (jfr 46.2). | 1945‑1966 Arméns intendenturförråd i Arboga (AIA); verksamheten övertogs 1966 av Östra militärområdets intendenturförvaltning. | 1940‑1966 Arméns intendenturförråd i Boden (AIB); verksamheten övertogs 1966 av Övre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning. | 1912‑1966 Arméns intendenturförråd i Karlsborg (AIK); verksamheten övertogs 1966 av Västra militärområdets intendenturförvaltning. | 1878‑1966 Arméns intendenturförråd i Stockholm (AIS); Kronobageriet, slottsmagasinet och utredningsförrådet i Stockholm sammanslogs 1898 till AIS; verksamheten flyttade 1965 till Filipstad och övergick 1966 till Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning. | 1898‑1966 Arméns intendenturförråd i Tingstäde (AIT); verksamheten övertogs 1966 av Gotlands militärkommandos intendenturförvaltning. | 1902‑1966 Arméns intendenturförråd i Växjö (AIV); verksamheten övertogs 1966 av Södra militärområdets intendenturförvaltning. | 1940‑1966 Arméns intendenturförråd i Östersund (AIÖ); verksamheten övertogs 1966 av Nedre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning. | 1941‑1966 Armétygförvaltningens ammunitionsförråd i Tenhult och Borås | 1954‑1963 Artillerigården i Stockholm (artilleriförråd) | 1638‑1700 Bergslagens tygstation (BLT); Kristinehamn förråd och verkstad för artillerimateriel; verksamheten övertogs 1966 av Bergslagens militärområdes tygförvaltning. | 1958‑1966 Bodens tygstation (BT); verksamheten övertogs 1966 av Övre Norrlands militärområdes tygförvaltning. | 1906‑1966 Carl Gustafs stads gevärsfaktori Eskilstuna under Krigskollegiets resp Arméförvaltningens artilleridepartement, efter 1943 under Försvarets fabriksverk; övergick 1969 till Industridepartementet. | 1812‑1969 Centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona (CBK) under Försvarets Fabriksverk | 1943‑1969 Centrala flygverkstaden i Arboga (CVA) lydde före 1967 under Flygförvaltningen, därefter under Försvarets fabriksverk vilket 1969 övergick till Industridepartementet | 1942‑1969 Centrala flygverkstaden Malmslätt (CVM) lydde före 1968 under Flygförvaltningen därefter Försvarets Fabriksverk; övergick 1969 till Industridepartementet. | 1926‑1969 Centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) lydde före 1926 under Marinförvaltningen därefter under Flygförvaltningen samt efter 1968 under Försvarets Fabriksverk; övergick till Industridepartementet och upphörde 1975. | 1918‑1969 Flygförvaltningens flygverkstad (FFVS) Ulvsunda | 1941‑1945 Försvarets televerkstad i Göteborg under Försvarets Fabriksverk | 1943‑1969 Gotlands tygstation (GT), Visby före 1943 Visby tyganstalt, uppgick 1966 i Gotlands militärkommandos tygförvaltning (46.3) och tygverkstadsförvaltning. | 1943‑1966 Gällöverken Ammunitionsverkstad (Jämtland) under Armétygförvaltningen före 1969, därefter Förvarets Fabriksverk. Övergick 1969 till Industridepartementet. | 1964‑1969 Göteborgs tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd | 1650‑1915 Jönköpings tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd uppgick 1915 i Karlsborgs tygstation (se nedan). | 1898‑1915 Karlsborgs tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd uppgick 1915 i Karlsborgs tygstation. | 1842‑1915 Karlsborgs tygstation; verksamheten övertogs 1966 av Västra militärområdets tygförvaltning (46.3). | 1915‑1966 Karlstens tyg‑, ammunitions‑och Marstrand gevärsförråd. | 1661‑1889 ### 58.5 Krigsmaterielverkets ammunitionsförråd Ammunitionsförrådet | Borås | 1941‑1943 ---|---|--- Ammunitionsförrådet | Eksjö | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Falun | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Karlsborg | 1940‑1948 Ammunitionsförrådet | Skövde | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Sollefteå | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Tidaholm | 1940‑1942 Ammunitionsförrådet | Umeå | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Uppsala | 1941‑1943 Ammunitionsförrådet | Örebro | 1943 ### 58.6 Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar Lokalförvaltningen | Gällö | 1943‑1952 ---|---|--- Lokalförvaltningen | Hallsberg | 1942‑1956 Lokalförvaltningen | Korsnäs | 1940‑1955 Lokalförvaltningen | Kortfors | 1950‑1954 Lokalförvaltningen | Räppe | 1943‑1953 Lokalförvaltningen | Storuman | 1942‑1958 Lokalförvaltningen | Tenhult | 1942‑1950 Lokalförvaltningen (transportbyrån) | Ulriksdal | 1940‑1950 ### 58.7 Krigsmaterielverkets verktygsförråd Verktygsförrådet (‑byrån) | Göteborg | 1940‑1941 ---|---|--- Verktygsförrådet | Vedevåg | 1941‑1942 Kristianstads tyg‑, ammunitions‑ och gevärsförråd | | 1794‑1915 Landskrona tyg‑, ammunitions‑ och gevärsförråd | | 1855‑1897 Marinens centrala intendenturförråd i Lindesberg under marinförvaltningen. | | 1941‑1944 Marinens centrala intendenturförråd i Norberg under marinförvaltningen. | | 1944‑1958 Marinens centrala intendenturförråd i Stockholm under marinförvaltningen. | | 1945‑1951 Norrlands tygstation (NT); verksamheten övertogs av Nedre Norrlands militärområdes tygförvaltning (46.3). | Östersund | 1958‑1966 Signalverkstaden i Sundbyberg (SIS); ursprungligen under Fälttelegrafkåren, därefter under Försvarets verkstadsnämnd resp. Arméförvaltningen; 1958‑ 1966 Stockholms tygstation; uppgick 1966 i Östra militärområdets tygverkstad. | | 1941‑1966 Smålands tygstation (SMT); verksamheten övertogs 1964 av 1. Milotygförrådet. | Jönköping | 1958‑1964 Stockholms slotts arkli (artilleriförråd) | | 1659‑1697 Stockholms stora rustkammare var uniforms‑och vapenförråd, som övergick 1823 till Livrustkammaren. | | ‑1823 Stockholms tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd; verksamheten övertogs 1916 av Stockholms tygstation | | 1701‑1915 Stockholms tygstation (ST); verksamheten övertogs 1966 av Östra militärområdets tygförvaltning (46.3). | | 1916‑1966 Stockholms utredningsförråd å Skeppsholmen låg ursprungligen under Krigskollegium; beklädnads‑och utrustningsförråd; 1880 till Arméns intendenturförråd i Stockholm. | | 1812‑1879 Torpedverkstaden i Motala under Försvarsväsendets verkstadsnämnd 1941‑43 därefter Försvarets Fabriksverk; övergick 1970 till Industridepartementet. | | 1941-1969 Tygmästareämbetet i Jönköping (forts i Karlsborg 1842) | | 1700-1842 Tygstationen/tyganstalten i Uppsala under Upplands artilleriregemente; verksamheten övertogs 1927 av Stockholms tygstation, Uppsalaföråden. | | 1916‑1927 Uppsala tyg‑, gevärs‑och ammunitionsförråd; verksamheten övertogs 1915 av Upplands artilleriregemente (A 5 se 47.3.3). | | 1901‑1915 Visby tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd | | 1834‑1915 Visby tygverkstad | | 1928‑1932 Visby tyganstalt (forts 1943 i Gotlands tygstation, jfr 58.4) | | 1932‑1943 Åkers krutbruk Under arméförvaltningen 1889‑1943, därefter under Försvarets Fabriksverk, vilket 1969 övergick till Industridepartementet. | | 1889‑1969 Östersunds tyg‑, ammunitions‑och gevärsförråd; verksamheten övertogs 1916 av Norrlands artilleriregemente (A 4 se 47.3.3). | | 1895‑1915 ## 59\. LOTSVÄSENDET Lotsverksamheten i riket lydde från 1680 då en lotsdirektör utsågs till 1791 under Amiralitetskollegium, 1791‑1794 under Generalsjömilitiekontoret, 1794‑1796 under Storamiralsämbetena för örlogsflottan respektive Arméns Flotta, 1796‑1803 under Kommittéerna för örlogsflottans resp Arméns Flottas ärenden samt 1803‑1871 under Förvaltningen av sjöärendena. Under tiden 1872‑1920 sorterade lotsväsendet under Lotsstyrelsen under Sjöförsvarsdepartementet. Det överfördes därefter till handelsdepartementet (jfr 14.1). Till verksamheten hörde lots‑och **fyrinrättningarna** samt **livräddningsanstalterna** för skeppsbrutna. Sedan 1724 tillämpades en regional organisation: Mellersta lotsdistriktet | Stockholm | 1904‑1920 ---|---|--- | Omfattning: Stockholms skärgård, Mälaren, Hjälmaren och Gotland. Distriktet ingick före 1904 i Norra lotsdistriktet. | | Nedre norra lotsdistriktet | Gävle | 1904‑1920 | Omfattning: Västernorrlands, Uppsala och Stockholms län till Väddo sockens norra gräns. Distriktet ingick före 1904 i norra lotsdistriktet. | | Norra lotsdistriktet | Stockholm | 1724‑1904 | Omfattning: Hela kusten från Ryska gränsen till Västervik. Distriktet uppdelades 1904 i Övre norra, Nedre norra, Mellersta och (del av) Östra lotsdistriktet. | | Södra lotsdistriktet | Malmö | 1724‑1904 | Omfattning: Kusten mellan Helsingborg och Västervik, från 1877 även kusten mellan Halmstad och Norska gränsen. Distriktet delades 1904 i (del av) Östra, Södra och Västra lotsdistrikten. | | Västra lotsdistriktet | Göteborg | 1724‑1920 | Omfattning: Kusten Helsingborg till Norska gränsen, från 1827 sträckan Halmstad‑Norska gränsen. Distriktet uppgick 1877 i Södra lotsdistriktet. Det yngre Västra lotsdistriktet uppkom 1904 när Södra lotsdistriktet delades. Det omfattade kusten från Hallands sydgräns till Norska gränsen (inkl Vänern). | | Östra lotsdistriktet | Kalmar | 1904‑1920 | Omfattning: Kusten Södermanlands län (Bälinge socken) till Kristianopel i Blekinge län inkl. Vättern och Öland. Distriktet ingick före 1904 i Norra och Södra lotsdistriktet. | | Övre norra lotsdistriktet | Luleå | 1904‑1920 | Omfattning: Norrbottens och Västerbottens läns kuster. Distriktet ingick före 1904 i Norra lotsdistriktet | | ## 60\. KUSTBEVAKNINGEN (KBV) KBV som tidigare ingått i Tullverket (jfr 8.4) under Finansdepartementet överfördes 1988 som egen myndighet till Försvarsdepartementets ansvarsområde med central ledning i Karlskrona. Regionledning Nord (KRLN) | Härnösand | 1988‑ ---|---|--- Regionledning Ost (KRLO) | Stockholm | 1988‑ Regionledning Syd (KRLS) | Karlskrona | 1988‑ Regionledning Väst (KRLV) | V Frölunda | 1988‑ ## 61\. CIVILOMRÅDEN Riket delades från den 1 juli 1951 upp i civilområden (1:a‑5:e) omfattande i stort sett samma område som motsvarande militärområde (se 46.1), dock endast hela län. Civilbefälhavarna (jfr kap. 40.3) skulle i fred verka för planläggning av civila försvarsåtgärder och för försvarsberedskapsplanläggningen, i krig samordna de civila försvarsåtgärderna och understödja det militära försvaret. Områdena ändrades 1966 så att noga överensstämmelse med militärområdena uppnåddes. Därtill skapades även ett sjätte civilområde, Övre Norrlands. Vissa områdesförändringar gjordes igen 1981. Bergslagens civilområde upphörde 1991 och överfördes till Östra civilområdet som döptes om till Mellersta civilområdet. På motsvarande sätt som för militärområdena skapades tre civilområden 1993, det Södra, Mellersta och Norra. Till civilbefälhavare utses en av landshövdingarna inom området. Civilbefälhavarna överfördes 1983 till Försvarsdepartementet (jfr 40.3). Editering för HTML: Ralph Haglund, juni 2005